Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjunde kapitlet.
Handtverksämbetenas uppgifter och
organisation under den senare medeltiden (1300—
1500) närmast i de baltiska städerna.
Handtverksämbetena voro offentliga korporationer. Detta ligger
redan inneslutet i ordet ämbete (amt, officium), hvilket ej endast
betecknar korporationen, utan äfven den tjänst som yrkeslaget åtagit sig
att förvalta åt det allmänna mot att det kom i åtnjutande af vissa
rättigheter.1 Att utföra ett godt handtverksarbete till ett rättvist pris
var ett offentligt uppdrag, som yrkeslaget hade att utföra under
öfver-hetens kontroll. Men det var då ock en själffallen sak, att ämbetet
ensamt erhöll rätt till detta arbetes verkställande. Endast om det hade
monopol inom sitt industriella område, kunde staden ställa några större
fordringar på detsamma. Endast så kunde ock den kontroll
upprätthållas som detta system nödvändiggjorde. Skråtvånget var den första
förutsättningen för ämbetsorganisationens genomförande och som sådan
erkändes den ock af staden. Att »vinna ämbetet» var att erhålla
delaktighet i den rätt som tillkom ämbetet som korporation, men
innebar ock en förpliktelse att bära en del af de skyldigheter, som ålågo
detta.
Ämbetets medlemmar, »ämbetsmännen», som de i Norden ofta
kallades, kunde ej undandraga sig att, när helst sådant begärdes, utföra
1 [Jfr dock Keutgen ÄZ 138, 238. Enligt hans mening innebar ordet amt
under den tidigare perioden i eke att yrket ansågs utöfvas för det allmänna bästa,
ehuru handtverkarna ej desto mindre verkligen kände sig som ämbetsmän i modern
mening.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
