Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skråväsendet har ännu vid medeltidens utgång ej nått sin högsta
blomstring. Fullt utbildadt och färdigt står det först under 1500-talet.
Dess organisation får då den stadga och fasthet som den sedan
bibehöll. Och äfven i tekniskt och konstnärligt hänseende når det
skråmässigt ordnade handtverket då sin rikaste utveckling. Men redan
under medeltiden hade de skadliga tendenser börjat framträda, hvilka
efter hand skulle inverka hämmande på all vidare utveckling och
förvandla ämbetena från nyttiga och villiga verktyg i det allmännas tjänst
till själfviska och pockande monopolinnehafvare, hvilka ansågo sig äga
en af stadens och allmänhetens intresse oberoende rätt. Ganska tidigt
verkade i denna riktning en mer eller mindre medvetet framträdande
sträfvan att göra ämbetets mästarplatser ärftliga inom ett fåtal
förmögnare handtverkssläkter. Att rådet ej alls, eller åtminstone ej med
ihärdighet och kraft, upprätthöll en verkligt fri täfian för inträde i
ämbetet, torde mer än något annat bidragit till skråväsendets
ur-artning.
Att skråväsendet spelat en mycket framträdande roll för de
former, inom hvilka stadens lif och intressen rörde sig, framgår däraf,
att yrken med de mest olika uppgifter bildade och organiserade sig
efter de mönster, som handtverksorganisationen gaf. Så var ej endast
fallet med klädeshandlare, krämare och hökare, hvilka efter medeltida
uppfattning voro att jämnställa med de egentliga handtverkarna och,
åtminstone under den äldre tiden, räknades som hörande till samma
stånd, utan ock i allmänhet med persöner som ägde samma
sysselsättning, om de kände behof af en fastare sammanslutning.1 Om man
1 Man finner sålunda konstnärerna i Prag 1348 förenade, och t. o. m. skökorna
bildade »ämbeten», så i Paris, där deras gille hade ställt sig under den heliga
Magdalenas beskydd (Roscher IIP 815 n. 1, 816 n. 6; Maurer II 471).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
