Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - A. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skåne, Sveriges sydligaste provins, skiljes
i norr från Halland genom Hallands-ås och
från Småland genom Göinge-åsen. som går
söder om sjöarna Möcklen och Åsnen fram
(ill Blekingska gränsen. Tvärtöfver den halfö,
som Skåne bildar, d. v. s. i öster och vester,
stryka ytterligare tvänne åsar, af hvilka den
ena i sin vestra del kallas Söderåsen, i sin
östra Linderöds-åsen. hvilka bägge förena
sig i stränderna kring Ringsjön. Söderåsen
slutar vid hafvet med Kullaberget. Den
andra Skånska tväråsen, äfvenledes i rigtning
från ö. till v., är synnerligen afbruten och låg
samt reser sig blott i några bergshöjder, bland
hvilka Romeleklint och Stenshufvud äro de
högsta; denna ås fortsattes nästan omärkligt
ända fram lill Falsterbo Ref och utgör
landskapets vackra södra kusttrakt. Genom dessa
åsar delas Skåne i tre bälten, ett nordligt,
som innefattar hufvudsakligaste delen af
Christianstads Län samt är till större delen skogigt
och bergigt. — ett mellanbälte, som utgör det
egentliga Skånska slättlandet och ett kustbälte,
utgörande kuståsens södra och östra
sluttningar mot Östersjön. Utför norra bältets vestra
sluttning rinner Rönne-ån, som från
Ringsjön faller ut vid Engelholm, och utför östra
sluttningen flyter Helge-ån, afloppet från sjön
Möcklen i Småland; denna å genombryter
Skånes norra ås och delar denna i de bägge
delarna Hallands-åsen och Göinge-åsen. Vid
Christianstad utvidgar sig Helge-ån till
åter en sjö, kallad Helge-sjö, och faller ut vid
Åhus. I Helge-å infaller den frän Finja-sjön
kommande Alma-ån, och till samma bälte
hörer Ifvetofta-ån. afloppet för
Oppmanna-och Ifö-sjöarna.
Mellersta bältets hufvudflod är Keflinge-å.
som börjar knappt en mil från östra kusten,
genomllyter Skånes hela bredd från öster till
vester, samlar sina flesta källgrenar i
Vombsjön och faller ut i trakten af Barsebeck.
Genom denna ä delas Skånska slätten i den
mindre bördiga norra eller Helsingborgs och den
fruktbara Lunda-slätten, der nu mer ingen skog
finnes, utan der man, enligt Linnés ord,
sommartiden icke ser annat än »himmel och
sädesfält.» — Bland åarna i Skånes södra bälte
märkas Köpinge-ån på södra och Virke-ån
på östra sidan.
På det af öfvergångsbergarter bestående
Öland finnes blott en sjö, Hornsjön, i öns
norra del. Öns vestra sida saknar åar; på
den östra flyter Gärdslösa-ån, 3/4 mil lång.
Gottland, Östersjöns största ö, likaledes
bestående af öfvergångsberg (öfverst kalk,
hvilande på sandsten), saknar egentliga sjöar och
floder. Öns åar (den största är Gothems-å,
3 mil lång) torka nästan allmänt ut om
somrarna; dess djupare vattensamlingar, de s. k.
träsken, äro 12 till 15 fot djupa urhålkningar
i kalk-klippan, af hvilka de flesta ligga nära
hafvet, hvari de utfalla med en kort kanal.
Det största är Lummelunds-Träsket, 3/4 mil
långt; Bogeviks-Träsk nära Slitö på östra
kusten faller ut i hafvet genom sju kanaler af
blott 15 alnars längd, kallade »Sju Strömmar.»
Vattensamlingar af annat slag äro de s. k.
Myrarne, som till botten halva dyjord, hvari
vattenväxter trifvas. De största äro
Martebo-Myr och Mäster-Myr. Gottlands träsk och
myrar upptaga , 1/12 af öns hela yta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
