Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - b. Religion, bildning, sedlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
antal af 3652 eller i förhållande som 1: 30,2
af de lefvande födda ; samma ar föddes 10,320
oäkta barn eller, i förhållande till alla
lefvande födda, som I: 10,6. De dödföddas
antal ;ir imellertid i Sverige mindre ;in i liera
andra Europeiska länder, och hvad de oäkta
barnen vidkommer, så är dessas antal
visserligen mindre i England, Frankrike,
Belgien, Preussen, Norge, men deremot i
Österrike, Danmark, Böhmen, Sachsen och Baiern
ansenligt större än i Sverige. I Baiern
räknades t ex. 1836 1841 de oäkta föddas
förhållande till alla födda som 1 till i,7. Sådant
förhållandet i Sverige nu är, blir ändock
resultatet det, att hvart 48:de eller 50:de ogift
fruntimmer i Sverige årügen föder barn, enär
de ogifta fruntimrens antal 1845 beräknades
till 161,898 och delta år föddes 9268 oäkta
barn. hvaremot år 1850, som ofvan nümdes,
10,320 oäkta barn föddes af 49 4,427 ogifta
qvinnor öfver 15 års ålder.
Är 1849 ingingos i Sverige 26,891
äktenskap, således ett på 128,8 af bela
folkmängden, medan under 1836—1845 de ingångna
äktenskapen förhållit sig som 1 till 130,fi och
under åren 1826 -35 som 1 till 141,7. Antalet af
genom skiljobref upplösta äktenskap var under
ären 1836 40 i medeltal 98,1841 -45 i medeltal
103 och 1846-1850 i medeltal 11 i.’) Är 1849
beräknades mankönets antal utgöra 1,670,157,
men qvinnornas deremot 1.773,646, så att
106 qvinnor funnos mol hvarje 100 inän 1855:
1063 qvinnor mol 1000 män).
Sammanräknade antalet hushåll i Sverige, år 1850,
var 653.317, af hvilka 76,430 voro i goda
villkor, i 16,339 i bergliga. 130,933 inknappa
och 29.595 i fattiga omständigheter. Ar 1850
utgjorde antalet invånare i de svenska
städerna inalles 351,078 personer, men uppgick
1845 endast (ill 323,660.")
f\
Ar 1850 funnos i landet 3489 vansinniga,
2822 blinda, 2539 döfstumma, 122 både blinda
och döfstumma i förh. af 1 till 28,545,4 af
hela befolkningen), 15,889 lvtla och bräckliga,
26,247 af ålderdom vanföra och 103,240
fattighjon eller som I till 33,7. ’I England och
Wales utgjorde 1848 de faltigas antal 10,8
proc. af hela befolkningen, i Frankrike voro
de 1Sj5 nära 5 proc. af folkmängden.
Med afseende på stånd och klasser
räknades 1850 till
Ridd.o. Ad. 11,758 indiv. mot 10.449år 1825 !
Preste- o. " j
Lärost:del 15,501 » » 13,977 »
Transport 27,259 24,426
___ |
eller i medeltal 10,555 ärligen, deraf i Stock- i
holm 1 477 mot 1777 äkta.
*) Ären 1851—55 vigdes i hela riket^ 130,334 i
par, eller, i medeltal, 26,066,8 om året, mot |
24,745,2 arl. under föregående qvinqvennium.
Genom döden upplöstes under samma tid
103.840 äktenskap, eller 20,768,0 i
medeltal om året mot 19,313.2 ärligen 1846 50.
**)Den 31 December 1855 funnos i de Svenska
städerna 280,442 inv. Stockholm räknade
97,952 och landsbygden 3,260,938 inv.
(Tab.-Komm. Berättelse, I, utgifven i Aug. 1857.)
Transport 27,259 24,426
Borgarestrdet 74,877 indiv. mot 06,604årl825
Bondest:del 2,303,503 » »2,067,375 »
Ståndspers. 70,564 » » 72,422 »
Alla andra*) 1,006,338 » » 540,425 »
3,482,541 » »2.771,252. »
Man finner häraf, att 1,076,902 personer äro,
enligt den nuvarande statsförfattningen,
uteslutna från representationen, medan de tre
första stånden utgöra ett oändligen mycket
mindre antal än bondeståndets. Om man imel
lertid ihogkommer, att åtminstone 3 af de 2
millioner, som här uppgifvas såsom tillhörande
bondeståndet, icke äro berättigade till valrätt
inom detta stånd, och lägger detta antal till
de öfriga orepresenterade, så torde sanna
förhållandet vara det, att 2,600.000 personer, eller
mer än tre fjerdedelar af rikets hela befolkning,
äro uteslutna från representationen.
Med hänsigt till yrken och näringsfång
uppgåfvos
för 1825: lör 1850:
Jordbrukare
Närings- och
industriidkare
Lärostaten
Civila embetsmän med
vaktbetjening
Militärstaten
Enskildas tjenare
Afskedstagne, eller som
afgått från innehafd
rörelse o. privat tjenst
Diverse personer **)
Studerande och skolgossar
Hemmavistande söner, ej
räknade till tjenstehjon
eller skolungdom
Mosaiska Trosbekännare
Utländningar
Fattighjon
Fångar (af mankön)
Hela manliga
befolkningen
b. Religion. Bildning. Sedlighet o. s. v.
Evangelisk-Lutherska läran är statsreligion
i Sverige, och enligt grundlagen skall
konungen bekänna sig till denna lära: den af kgl.
huset, som icke bekänner sig till Lutherska
läran, är utesluten Irån successionsrätten.
Andra trosförv and|er hafva imellertid fri
religionsöfning, men få icke bekläda civila embeten
eller söka genom undervisningsanstalter
utbreda sin lära. Man finner inom landet
bekännare af så väl Mosaiska som af
Romersk-och Grekisk-Katholska och Reformerta läran;
men deras antal är hell ringa. Den Mosaiska
lärans bekännare af bägge könen uppgå knappt
till ett antal af 1000 individer.
*) Dermed förstås handtverkare på landet,
bergs- och fabriksarbetare, kyrkobetjenter,
tullbctjenler m. 11. dyl., sjömän och lotsar,
soldater, jägeribeljeniug och landtman, soiu
icke tillhöra någon viss klass.
") Jern bärare, tornväktare, arbelskarlai i
städerna och personer, ej antecknade för visst
vrkc.
702,697 898,874.
90,059 11 ),929.
8,096 9,720.
9,271 10,118.
43,446 40,514.
26,748 45,610.
18,806 22,537.
10.405 19,872.
4,315 112,974.
383,270
424
588
21,216
1,833
375,803.
452.
478.
31,261.
3,106.
1,330,689 1,687,248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
