Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Fabriker och Manufakturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
nämda för icke långt ifrån 200,000 rdr. —
Utom de Norrköpingska klädesfabrikerna
funnos sådana i 11 städer; den största bland dessa
var J. R. Wallberg et Söners i Halmstad, och
derjemte funnos 4 fabriker i Nyköping, 1 i
Wexiö, 2 i Stockholm o. s. t. — På landet
voro 7 klädesfabriker inrättade, och de
förnämsta bland dessa voro Ahleström nära
Södertelje samt Stigslund vid Gefle.
Den med yllefabrikationen
sammanhängande Etoffs-tillverkningen bedrefs 1855
vid två fabriker i Stockholm och uppgick till
ett värde af 19,954 rdr i flaggduk, flanell
o. s. v. Införseln af flanell för detta år
uppgick till ett värde af 17,172 rdr, och af
ullgarn af alla slag importerades 128,410 skalp.
Bomulls- och Linneväfnads-fabrikerna
utgjorde år 1855 tillsammans 30 stycken med
1,519 stolar och 1,665 arbetare; de tillverkade
s. å. 8,411,928 alnar bomullslärft, shirting,
ca-lico. cambrick m. m., utom dukar och shawlar
af flera slag, alltsammans till ett
sammanräknadt värde af l,631,223 rdr eller 394,793 rdr
mer än föregående året. Betydligaste
tillverkningen hade Bydboholms fabrik i Marks
härad af Elfsborgs Län, tillhörig Syen Eriksson,
och dernäst Strömsbro, tillhörigt Gefle
Manufaktur-Aktie-Bolag. Fabriksväfnad af endast
linne åstadkoms vid àlmedahl i Göteborg och
uppgafs till ett värde af 94,268 rdr. Ar hvita
och färgade samt tryckta bomullsväfnader
importerades till ett värde af 2,327,042 rdr, och
exporterades för 56,423 rdr; importen af
linne-väfnader uppgick till 73,208, exporten till 80,869
rdr. Ar bomullsgarn infördes 4,805,662 skalp,
hvitt och 201,156 skålp. rödt; linirnporten
uppgick för året till 13,303, exporten till 1,490
lispund.
De mekaniska bomullsspinnerierna, till
antalet 16, tillverkade 1855 inalles 10,598,093
skålp. bomullsgarn, värderade till 5,421,562
rdr eller 1,232,898 rdr mer än föregående
året. De vigtigaste bland dem voro
liosen-lunds och Gamla Stadens spinnerier i
Göteborg, Strömsb ro vid Gefle, Nääs i Elfsborgs
Län, Anderstorp i Hallands Län, Strömma
vid Carlshamn, Bydahl i Elfsborgs Län och
spinneriet i Norrköping. Vid Almedahls
mekaniska linspinneri tillverkades linnetråd för
177,707 rdr.
Bomullsindustrien är ett bland de mest
glädjande exemplen af slöjdflitens utveckling i
vårt land. Ar 1830 producerades endast 127,185
skålp. bomullsgarn vid de då befintliga
mekaniska spinnerierna i riket, och
bomullsfabrikernas tillverkning uppgick till blott 80,000
rdr. Är 1820 funnos endast 4
bomullsspinnerier.
Bomullsimporten för 1855 utgjorde 14,733,529
skålp. eller 2o79,838 skålp. mindre än
föregående året. Är 1S30 utgjorde hela
bomullsimporten icke mer än 543,124 skålp.
Segel- och tältduksfabrikerna voro nr
1855 tillsammans 7 med 1,176 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 377,741 rdr eller
24,000 rdr mer än föregående året.
Betydligaste tillverkningen hade Jonsereds fabrik
nära Göteborg, tillhörig bolaget W. Gibson
et Söner. Af segel- och tältduk infördes detta
år för 29,000, utfördes för 4,579 rdr eller
3,260 rdr mindre än aret förut. Införseln af
hampa utgjorde 12,323 skepp.
Sidenfabrikerna utgjorde 1855 ett antal
af 12, alla i Stockholm, med 529 stolar och
779 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till
1,082.468 rdr eller 170,698 rdr mer än det
näst föregående året. Af färgadt och ofärgadt
silke infördes för ett värde af 755,309 rdr,
af siden- och halfsidenvärnader Tör 554,209
rdr; deremot uppgick de utförda sidenvarornas
värde till endast 892 rdr.
Bandfabrikerna, till antalet 11, deraf 10
i Stockholm och 1 i Malmö, tillverkade under
loppet af 1855 för ett värde af 49,540 rdr.
Den största var K. A. Almgrens i Stockholm.
Strumpfabrikerna, till antalet 18, tillverkade
för 247,352 rdr eller för 73,000 rdr mer än
föregående året. G. Wiechel i Norrköping
och John Söderberg i Stockholm hade högsta
tillverkningen. Införseln af band uppgick till
ett värde af 305,218, utförseln till 3,147 rdr.
Deremot infördes samma år strumpor för
358,496 rdr.
Ett antal af 21 Iiattunstryckerier
tillverkade 1855 för ett värde af 173,478 rdr, eller
31,855 rdr mindre än året förut. Den mest
betydande bland dessa verkstäder befanns på
Eriksberg vid Göteborg.
Färgeriernas antal s. å. uppgick till 449,
och deras tillverkningsbelopp hade ett värde
af 876,681 rdr, eller 72,474 rdr mer än
föregående året. De vigtigaste färgerierna i riket
voro de på Almedahls fabrik vid Göteborg
samt färgeriet på Bastarås i Marks härad af
Elfsborgs Län.
Närmast till klädesfabrikationen i
tillverkningsvärde kommer Sockerfabrikationen,
hvilken år 1855 idkades vid 17 sockerbruk, deraf
2:ne på landet; allesammans tillverkade för ett
värde af 7,369,340 rdr eller för 1,580,488 rdr
mer än föregående året. De betydligaste
qvantiteterna tillverkades på Carnegie et C:os samt
D. O. Franckes sockerbruk vid Göteborg och
på sockerbruket vid Landskrona. Uti
Stockholm Tunnos 11 sockerbruk; i Norrköping
utmärkte sig det v. Leesenska bruket genom
ansenlig tillverkning. Under loppet ar året
in-förtullades öTver 35 mill. skålp. råsocker eller
örver 5^ mill. skålp. mer än året förut,
derjemte inkom utländskt topp-, kandi- och
kaksocker till ett belopp ar 2,041,256 skålp.,
hufvudsakligen från Norge. Af toppsocker och
sirup utfördes 441,595 skålp., eller 300,461
skålp. mindre än föregående året. — Ar 1824
Tunnos i riket 24 sockerbruk; men dessas
hela tillverkningsvärde uppgick till endast
1,669,212 rdr.
Tobaks- och Snusfabrikerna utgjorde 1855
ett antal ar 90 stycken med 1,839 arbetare.
Vid dessa rabriker bereddes 2,205,329 skålp.
rök- och tuggtobak aT diverse slag, deribland
473,837 skålp. cigarrer samt 3,555,222 skålp.
snus, alltsammans värderadt till 2,484,291 rdr
eller 289,292 rdr mer än föregående årets
tillverkningsvärde. De vigtigaste bland dessa
fabriker voro Ljunglörs, W. Hellgrens och A.
G. Strömberg et Sons i Stockholm. — Ar
tobaksblad och stjelk infördes s. å. 4,532,616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
