Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Fabriker och Manufakturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
skålp. eller nära 600,000 skàlp. mera än 1854;
af karfvad och spunnen tobak, cigarrer och
snus uppgick införseln till 55,205 skàlp. eller
4,124 skålp. mindre än året förut. Utförseln
af tobaksfabrikater, till större delen snus,
hvilket gick till Norge, steg till 4,541 skålp. eller
något mera än året förut. — Ar 1830 steg
tillverkningsvärdet af dessa fabrikater till
endast 832,281 rdr.
Läderfabrikerna stego oftanämda år till
ett antal af 550, deraf 346 på landet, och
tillverkade för ett sammanräknadt värde af
2,114,061 rdr eller för 241,503 rdr mer än
året förut. De vigtigaste befunnos i Örebro
(denna stad hade 6 sådana fabriker), vid Södra
Underås nära Göteborg samt i Stockholm
(tillsammans 11). Under året införtullades
5,388362 skålp. oberedda hudar och skinn
eller 1,011,705 skålp. mer än året förut; af
beredt läder och skinn införtullades 49,575
skålp., också (14,487 skålp.) mer än föregående
året. Ingen utförsel af inom. riket bereddt
läder egde rum detta år. — Ar 1830 hade
riket 176 läderfabriker, hvilka tillverkade för
479,900 rdr; iraporten af bereddt läder
uppgick 1830 till ett värde af 27.213 rdr., medan
samma år läder utfördes för 600 rdr. Ar
1854 hade riket en läderexport af 60,366 skålp.
De 17 glasfabrikerna, alla å landet,
tillverkade fönsterglas och glaskärl för ett värde
af 769,911 rdr eller för 14,521 rdr mer än
föregående året. De vigtigaste bland dessa
verk voro Eda i Wermland, Kosta i
Kronobergs Län, Reymyra i Östergötland, liromö
i Skaraborgs och Wentzelliolm i Kalmar Län.
Införseln af glasvaror uppgick för året till
230,550 rdr i värde; de exporterade
glasvarorna hade ett värde af 1,291 rdr.
Pappersbruken äro bland de få fabriker,
som hittills lemnat en för landets behof i det
närmaste tillräcklig qvantitet fabrikat. År 1830
funnos i riket 176 pappersfabriker, som
tillverkade för 479,000 rdr; år 1855 var
pappersbrukens antal blott 90, deraf 88 på landet;
men tillverkningens värde steg till 1,198,947
rdr eller uppgick till 141,554 rdr mer än för
året förut. De vigtigaste pappersbruken voro
Korndahls i Mölndahl, nära Göteborg,
Ny-qvarns i Stockholms Län (sedermera ned- j
brunnet), Klippans i Christianstads Län och
Holmens Bruk i Norrköping. Ar 1832
utfördes af papper 36,800 ris, 1,588 lisp. samt
ej specificeradt papper till värde af 242 rdr;
år 1855 uppgick utförseln till ett värde af
84,317 rdr eller 39,167 rdr mer än föregående
året. Det för 1832 importerade papperet hade
ett värde af 56,611 rdr, medan papper för
51,899 rdr infördes 1855. Samma år
utfördes 9,777 lisp. lump; men ingen sådan
importerades.
Oljesliigerierna voro till antalet 52, deraf
47 på landet, och tillverkade för 1,047,305
rdr, — vid de 9 Såpsjuderierna uppgick
tillverkningen till ett varde af 108,000 och vid
de 3 Stearinljusfabrikerna till 178,500 rdr.
Samma år utfördes 22,037 skalp, stearinljus;
men införseln af stearin- och margarinljus
utgjorde 80,979 skålp. eller nära 68,000 skålp.
mer än året förut.
Geogr. Lexik.
Tillverkningen vid rikets begge
porslinsfabriker, Rörstrand och Gustafsberg,
uppgick för 1855 till ett värde af 414,496 rdr.
Af utländskt porslin införtullades för 140,169
rdr; endast 398 skålp. Svenskt porslin utfördes.
Porterfabrikationen bedrefs vid tvänne
invid Göteborg anlagda bryggerier, hvilka
sammanlagdt tillverkade för 290,900 rdr eller för
2,785 rdr mindre än föregående året. Största
delen af denna tillverkning, eller för ett värde
af 238,101 rdr, åstadkoms vid Carnegies et
C:o porterbryggeri. Af porter och öl
införtullades 40,863 kannor; utförseln af sådana
drycker uppgick till 2,345 kannor.
Bland de industriela yrkena måste vi äfren
upptaga Bränvinsbränningen, hvilken, under
de första regenterna af Wasahuset knappast
känd, sedermera under Gustaf III:s tid
upp-drifven till en för land och folk förderflig
höjd, vid 1809 — 10 årens riksdag från
hus-behofsnäring förvandlades till fabriksrörelse och
sedermera varit fäst vid innehafvande af jord,
tilldess 1854: års ständer åter förvandlade
näringen till en fri handtering, hvilken likväl
belades med mångdubbelt högre skatt. Ar 1853
då statens hela inkomst af denna näring
utgjorde 505,302 rdr bko och den tillverkade
qvantiteten enligt högsta beräkning kunde
uppskattas till 25 mill. kannor, erlades endast 11
rst. i skatt för hvarje kanna. Efter 1854
betalar deremot bränvinsbrännaren för hvarje
kanna 16 sk. bko, och för 1855 uppgick til I—
verkningsafgiften till 3,238,558 rdr bko, fastän
bränneriernas antal hade på ett år minskats
frän 33,342 till 3,853, och bela tillverkningen
utgjorde blott 9,426,820 kannor. År 1856
funnos åter 380 större och 5,138 smärre
brän-nerier eller tillsammans 5,518 bränneriet hvilka
tillverkade inalles 10,543,356 kannor och
er-lade en skatt if 3,573,623 rdr bko. (Under
året 1857 bar bränvinstillverkningen
ytterligare höjt sig, och utgjorde de större
bränneriernas antal 403, de mindres 5,536, eller
tillsammans 5,939, hvilka sammanlagdt
tillverkade 12.365,895 kannor och erlade en
tillverk-ningsafgift af 4,121,965 rdr bko. Anmälda
tillverkningsbeloppet vid de större brännerierna
uppgick till 9,165,305, vid de mindre lill
3,200,590 kannor. Det som mest
briinvinsbrän-nande länet var Christianstads (1,040,260
kannor vid de större, 1,108,996 kannof vid de
mindre brännerierna); dernäst kommo
Östergötlands Län, Blekinge, Malmöhus och
Skaraborgs Län; minsta tillverkningen var
uppgifven från Gefleborgs, Stora Kopparbergs,
Gottlands, "Westerbottens saml Jemtlands och
Norrbottens Län (de begge sistnämda 10,000
kannor); i Wester-Norrlands Län förfärdigades
blott 780 kannor; men vid de 3 större
brännerierna i Stockholms Stad 156,000 kannor, för
hvilka i afgift erlades 52,000 rdr bko.
Jern- och Stal förädlingen har icke
uppnått någon större utveckling; men när
densamma under ären 1846 1850 uppgick lill
74,327 skepp. b. v., hade den 1853 stigit lill
108,762, men åter 185i nedgått lill 95,791
och 1855 till 89,484 skepp. b. v. Några mer
detaljerade uppgifter om denna industrigren
saknas i myndigheternas officiela berättelser.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
