Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Befordringsmedlen för Sveriges handel - 3. Jernvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
39
3. Jernvägar. Det är först under det
sednaste decenniet som anläggning af
jernvägar blifvit på allvar påtänkt i Sverige; men
vi hafva icke desto mindre redan nu i detta
hänseende hunnit tämligen långt. Den 27
Nov. 1845 meddelade regeringen åt en enskild
man (grefve A. v. Rosen) rättighet, att, i
förening med ett eller flera bolag, anlägga
jernvägar uti åtskilliga rigtningar inom
fäderneslandet, och vid 1847—48:årens riksdag
beviljade ständerna för 15 års tid en garanti af 4
procents ränta å 3.240,000 rdr bko, den
beräknade kostnaden för en jernväg mellan Hults
lastageplats vid Venern och staden Örebro, åt
ett för denna anläggning bildadt bolag,
hvilket den 28 Dec. 1848 erhöll Kongl. Maj:ts
privilegium på denna jernvägs anläggande.
Detta bolag blef likväl upplöst genom en kongl,
resolution af den 10 Okt. 1851, sedan det i
bolagsreglementet föreskrifna antalet aktier
(20,000) icke blifvit tecknadt inom utsatt tid.
Ungefär vid samma tid beslöto de då
församlade ständerna, att, med upphäfvande af hvad
som blifvit stadgadt rörande jernvägen mellan
Örebro och Hult, medgifva och stadga
åtskilliga förmåner och förbehåll i afseende på en
jernväg mellan Köping. Örebro och Hult, i
händelse ett bolag för sådant ändamål komme
alt bilda sig. I Juli månad nästföljande år
anmälde sig ett sådant bolag till erhållande
af oktroj. och den 13 Nov. 1852 utfärdades
Kongl. Majrts privilegium för »Kongl. Svenska
Aktiebolaget för en jernväg mellan Köping
och Hult.» Under vissa vilkor, t. ex. att
jernvägen skulle vara påbörjad inom 1852 års
utgång och fullbordad inom 1855 års slut, och
att densamma efter 40 års förlopp skulle i
fullgodt skick åt Svenska staten öfverlemnas,
tillförsäkrades i detta privilegium bolaget
under dessa 40 år om en årlig inkomst af 5
procent å anläggningskapitalet, som beräkna-
sommaren. I anseende till den minskade
handelsrörelsen har äfven myckenheten af
vissa på kanalen befraktade varor, såsom
spannmål, minskats, hvaremot andra ökats;
men det synes likväl såsom om kanalen
skulle vilja tilldraga sig en i framtiden
alltmera vidgad rörelse genom förbindelsen med
jernvägen, genom bearbetningen af
zinkgruf-vorna Vid Askersund, genom utvidgning af
Motala verksta<ls valsverk samt genom Kinda
kanal och båtled. Den förflutna liden
gifver ock stöd åt en sådan förmodan. Då
inkomsterna under qvinqvenniet 1833—37
utgjorde blott 32,401 rdr 30 sk. 6 rst.,
uppgingo de under det sista, 1853—57, till
123,909 rdr 4 sk. G rst., i medeltal årligen,
hvilket utgör nära fyradubbling af
inkomster. Detta gäller imellertid endast om den
rörelse, för hvilken afgifter utgå enligt taxan
för inro farten. Transitorörelsen har
minskats genom tullfriheten i Öresund, men
har alltid varit af ringa omfattning, så alt
inkomsten deraf ännu 1856 icke utgjorde
mer än 7,011 rdr 20 sk. 11 rst., hvadan
minskningen 1857 till 2,179 rdr 5 sk. 9 rst.
är af obetydlig vigt.
des till 5 mill. rdr bko. Men bolaget
drabbades af åtskilliga oförutsedda motgångar, en
af dess engelska direktörer förorsakade det
genom svekfullt beteende ansenliga förluster,
och dess verksamhet blef så uppehållen, att
det icke ens ännu kunnat fullgöra sitt
åtagande. Imellertid är jernvägssträckan mellan
Örebro och Arboga nu fullt färdig och
öppnades högtidligt den 29 Aug. 1857.
Imellertid hade ständerna redan vid 1847—
1848:årens riksdag beviljat ett låneunderstöd
af 66,6665 rdr bko för anläggandet af en
jernväg mellan Sjöändans lastageplats och
Christinehamn, och vid riksdagen 1850 — 51
beviljades ett understöd af 150,000 rdr, jemte
ett anslag af 75,000 rdr, utan
återbetalnings-skyldighet, till anläggande af en jernväg mellan
Örebro och Nora. Denna bana, den första
fullt färdigbyggda för lokomotiv, öppnades den
5 Mars 1846. Den utgör 3 sv. mil.
Vid nästföljande riksdag (1853—1854)
anvisades ännu mer betydande medel till
jernvägarna. Ständerna anvisade nämligen först
följande lånesvmnior: 1,600.000 rdr till
anläggande af jernväg mellan Gefle och Falun, —
133,333^ rdr till jernväg mellan sjöarna Norra
Barken och Wessman i Kopparbergs Län, och
100,000 rdr till fulländande af
Norbergs-jern-vägen; men derjemte anslogos 5 mill. rdr till
anläggning af tvänne jernvägsstambanor. Med
afseende på de sistnämda stadgades, att alla
stambanor skola hädanefter utföras gnm
statens omedelbara försorg samt, med allt hvad
till dem hörer, anses som allmän tillhörighet
och stå under statens förvaltning. Kostnaderna
för stambanors anläggning bestridas i
allmänhet af staten; men dock kunna vissa delar af
sådana banor få utföras på enskild bekostnad,
mot rättighet för staten att efter deras
fullbordan inlösa de sålunda anlagda bandelarna.
Smärre jernvägsanläggningar öfverlemnas åt den
enskilda företagsamheten; men ingen sådan
bana, som kan hänföras under egenskapen af
allmän väg, får dock anläggas, inan Kongl.
Maj:t gifvit tillåtelse dertill. I samband med
detta beslut anvisade Rikets Ständer till
konungens disposition först ett anslag af 60,000
rdr bko till anställande af undersökningar i
såväl topographiskt som statsekonoiniskt
afseende och till uppgörande af förslag till
jernvägars anläggning och rigtning, och dernäst
det ofvannämda anslaget af 5 mill., hvaraf 4
för en del af den stambana, som, utgående
från Göteborg, kommer att i rigtning gnm
Vestergötland och Nerike förena nämda stad
med hufvudstaden, och 1 million till
påbörjande af en i rigtning åt Jönköping cående
stambana från Malmö till den punkt »på
nordliga sidan af förstnämda stad, som Kongl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.» I
öfverensstämmelse med en af Rikets Ständer
derom gjord framställning stadgades sedermera
grim en Kongl, kungörelse af d. 3 Febr. 1855,
att de af ständerna beviljade medlen till
jern-väesföretag skola upplånas gnm fonderade,
inom riket utgifna räntebärande obligationer,
för hvilkas förräntande och amortering en
särskild liqvidationsfond kommer att upprättas.
»Obligationerna, för hvilka den löpande räntan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
