Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utomordentliga skatter, och ännu under
Gustaf I:s tid uppplräda, likasom under
Sturar-ne. landskapsförbunden och underhandla dels
sinsemellan, dels med konungen, som ofta
höll möten med enskilda landskaper eller
flera sådana. Ännu under Gustaf den Stores
tid höllos provincialsammanträden, till hvilka
alla fyra stånden inom en provins kallades
för att afhandla med konungens fullmäglige.
Sådana provincialmöten förbjödos alldeles
år 16G0.
I äldre lider var, såsom förut omnämdes,
konungen landets patriark, dess högsta prest
och högsta domare; men i de landskap, af
hvilka den demokratiska konfederationen, Iliket,
be-tod, dömdes efter egna lagar, stiftade af
folket med lagmannens biträde och tillämpade
af lagmannen, såsom förnämsta domaren.
Till honom hänskötos målen af <le lägre
dom-rarne, hvilka i Svea-landskapernas Hundaren
kallades Domare, i Göta-landskapernas
Härader och Fjerdingar åter liaradshöfdingar
och Fjerd ingshöfdin g a r; häradshöfding blef
framdeles den allmänna benämningen på
häradets domare. Längre fram utöfvades
konungens domsrält vid de årliga Räfstetingen
antingen af honom sjelf eller en dertill
förordnad embetsmän (vanligtvis höfdingen) inom
hvarje landskap, hvars särskilda lag dervid
tillämpades. Sedan efter christendomens
införande de andliga fått särskild jurisdiktion,
inskränktes (i Christopher Landslag
uttryckligen) konungens domsrält till mål, hörande
under de verldsliga domrarne, och
förordnades, att konungsdom skulle dornas i hvarje
landskap vid Räfstetinget, hvilket äfven
kallades Landsting och hölls årligen, på vissa i
lag bestämda tider, af konungen sjelf eller å
hans vägnar af biskopen, två af domkapitlet,
lagmannen och två af rikets råd eller andra
goda friborna män, som biskopen och
lagmannen dertill utsåga i hvar lagsaga. De tolf.
som sutto i nämden vid dessa ting, kallades
Ronungs-nämd. Derjemte kunde konunsen,
när han så nödigt fann, inom landskapet hålla
wrfmutting, sorn kallades Rättare-ting, och
vid dessa utöfvade konungen sjelf, eilcr den
hans dom hade (drotset eller annan af
konungen dertill förordnad) den konungsliga
domsrätten. Under de första
Wasa-konun-garne gjordes åtskilliga försök att ordna
denna domsrält efter nya åsigter, och Erik XIV
stiftade 1563 den s. k. Konungens nämd,
som bestod af 12 män, minsta delen frälse,
hvilka likväl vid vigtigare tillfällen
förstärktes med adelsmän, krigsbefäl, borgare, äfven
prester. En tredjedel af nämden skulle hvart
tredje år draga omkring i hvar landsända uti
de förnämsta städer, särdeles vid de stora
marknaderna, och der döma konungens dom.
Denna nämd gjorde sig imellertid förhatlig
och tog slut med Eriks regering. Carl IX
försökte visserligen att i stället för Räfst- och
Rättaretingen bilda en Riks-öfver-domslol.
men misslyckades deri, och först Gustaf Adolf
kunde upprätta Hof- Rätten som hela rikets
öfverdomslol. Den 19 Maj 1014 invigdes
högtidligen Svea Hofrätt, hvari riksdrotset
presiderade; derefter inrättades Åbo Hofrätt d.
15 Juni 1623 och Göta Hofrätt d. 5 Nov.
1534; men konungen fortfor icke desto
mindre alt «ega högsta dom öfver alla domare i
Sverige» och utöfvade sjelf benädnings-rätlen,
en rättighet, som under Gustaf Wasa och
hans söner liera gånger finnes konungen
förbehållen. Under frihetstiden utöfvades högsta
domsrätten gnm en afdelning af rådet (Kongl.
Revisionen) under konungens presidium.
Genom författningen af 1772 stadgades, att
denna Justitiæ-Revision skuile bestå af sju riksråd
och att konungen, när ban var tillstädes,
skulle deri ega endast två röster samt votum
decisivum, när meningarne voro lika delade.
Samma dag Säkerhetsakten försågs med
konungens stadfästelse (d. 3 April 1789)
upplöstes Rådkammaren, och den 15 derpåföljande
Maj utfärdades förordnande för konungens
Högsta Domstol, eller Justitiæ-Revision,
bestående af 12 lagkunniga ledamöter, hälften
frälse och hälften ofrälse, «dem K. M. på
behaglig tid uppdrog en slik befattning». Denna
Högsta Domstol blef genom Regeringsformen
af 1809 permanent och oberoende af
konungen.
De nuvarande Svenska domstolarne äro
följande: Lägsta instansen, olika på landet
och i städerna, består för det förra af
Hä-radx-rätten, hvars ordförande,
Häradshöfdingen, nämnes af konungen, medan
bisit-tarne utgöras af 12 Nämndemän, å
sockenstämma valda hemmansegande bönder.
Häradsrätten afgör både tvist- och brottmål samt
dels afgör, dels undersöker i flerfaldiga inom
häradet förekommande ekonomiska frågor.
Sedan Kämuersrätterna upphäfdes 1849, utgöres
lägst i instansen i städerna af
Rådhus-Rätten., hvari Borgmästaren är ordförande,
och hvars bisittare, 2 eller flera, kallas
Rådmän. Dessa väljas af borgerskapet; men
borgmästaren utnämnes af kouungen bland
trenne af borgerskapet föreslagna personer")
Sedan Lagmansrätterna upphäfdes 1849, är
andra instansen nu mer Hofrätt,
bestående af president, råder och assessorer, alla
utmämnda af konungen. Hofrätterna äro tre:
Svea Hofrätt i Stockholm, med 25
ledamöter, för Svea Rike, Norrland och Gotland,
Göta Hofrätt i Jönköping, af 25 ledamöter,
för Öster och Westergötland, Småland, Öland,
Dal och Bohuslän, samt Skånska Hofrätten
i Christianstad, med 10 ledamöter, för Skåne
och Bleking. Under Svea Hofrätt lyda 45
domsagor, under Göta Hofrätt 41 och under
*) Enligt Magnus Eriksons på den gamla
Björkö-rätten (stadsrätt) grundade stadslag
handhades städernas styrelse af ett
konungens ombud i staden, fogden eller fogaten
(en förvrängning af det latinska
Advoca-tus), samt af stadens ombud, Rådet,
bestående i de större städerna af en
borgmästare och 2 i rådmän, hvilka årligen
invaldes af det afgående rådet in pleno under
Fogdens ledning. Stadens öfverdomslol
bestod af 2 borgmästare, 12 rådmän och
fogden eller hans ombud; underdomstolen af
fogden å konungens och tre rådmän å
stadens vägnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
