Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning - Sveriges krigsmagt - Konungariket Sveriges indelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
så att Sveriges hela sjökrigsstyrka uppgår till
36,250 man.
Konungariket Sveriges Indelningar.
Uti historiskt hänseende indelas Sverige i
tre hufvuddelar: Svea Rike, eller Svealand,
den mellersta, Göta Rike eller Götaland,
den sydligaste, och Norrland, den
nordligaste. Dessa hufvuddelar bestå af 24
historiska provinser eller landskap, nämligen
Svealand af 6o: Uppland (det östligaste
landskapet mot Ålands haf och Östersjön),
Södermanland (i söder om Uppland),
11’eslwa»-land (i vester om Uppland), alla tre’omkring
Mälaren, Nerike (kring Hjelmarens
vestra och Wetterns norra ända) Värmland
(norr om Venern) samt Dalarne (i norr om
Vestmanland, i öster om Värmland och Norge).
Götaland af 10: Östergötland, Småland
och Blekinge (vid Östersjön), Skåne
(Sveriges sydligaste landskap), tJalland, Bohuslän
(vid Kattegatt), Vestergötland (vester om
Vettern och söder om Venern), Dal (vester
om Venern) samt üstersjö-öarne Gotland
och Öland.
Norrland af 8: Gestrikland, Helsingland,
Medelpad, Ångermanland, Vesterbotten
(vid Bottniska Viken), Herjeådalen, Jemtland
och Lappland (utmed Kölen).
I administrativt hänseende indelas dessa
landskap i 1 öfverståthållarskap och 24 län
eller landshöfdingedömen.
Hvarje län delas i fögderier, tillsammans
112, innefattande ett eller flera h ärader.
Häraderna, till antalet 191, utgöras af socknar,
tillsammans 2,429. Socknarne innefatta
Hemman, Lägenheter, Verk och Inrättningar.
De förmedlade hemmanens antal utgör 66,230;
(79.005 oförmedlade), hvartill ytterligare
kommer städernas jord. motsvarande 73R mantal.
Hemmanens eller Mantalens storlek och
vidd äro synnerligen olika, alldeles som
deras beskaffenhet eller s. k. natur. Under
tidernas lopp hafva nämligen en del jordegare
åt sin jord förvärfvat åtskilliga förmåner och
friheter från skattebördor, hvilket också
föranledt stor olikhet i hemmanens
benämningar. De hufvudsakligaste arterna af hemman
äro följande:
1. Kongl. Lustslott med derunder lydande
hemman, egas af staten och begagnas af
konungen. Kungsgårdar och
Kungsladugårdar (tillsammans omkring 300 hemman) egas
af staten och bortarrenderas af denna. De
voro fordom anslagna till konungarnes
vistelseort och nattläger under resor.
2. Säterier kallas de från flerahanda
skattebördor befriade hemman, som fordom
ansågos kunna innehafvas endast af adelsmän, och
hvilkas innehafvare var så godt som enväldig
furste pä sin gård. De uppkommo
derigenom, att konung Erik XIV, hvilken
bestämde, att frälseman skulle hålla rustad karl och
häst för hvarje 300 marks frälse- och 200
marks förläningsränta. beviljade frälsemannen
eller riddaren rätt alt från denna beräkning
undantaga en, friherren två och grefven tre
sätesgårdar. Nu kunna säterier innehafvas af
hvem som helst, utan afseende på stånd; men
de gamla friheterna qvarstå ännu. (Säterierna
utgöra omkring 5,000 hemman.)
3. Frälse- och Frälseladugårdar äro
sådana hemman, hvilka genom åtagandet af
den s. k. Rusttjensten frälsades eller
befriades från åtskilliga skattebördor; frälset leder
sin uppkomst från Magnus Ladulås och
Alsnöstadgan (1285). Sedan stadgandema om
rusttjensten råkat i glömska, och det blifvit
vanligt att som frälsejord betrakta ali den jord.
som innehades af adelsmän, blef större delen
af Sveriges hemman af frälsenatur, så att
vid Carl XI:s reduktion blott 8,000 hemman
af alla de 57,000 i riket måste bära hela
skattebördan. Genom reduktionen indrogos
vid pass 30.000 hemman till kronan; men
ännu 1844 voro 21,615 hemman (1855 voro
de rena frälsehemmanen 11,808) eller mer än
af bela rikets i mantal satta jord af
frälsenatur. Benämningen Ut- och
Jnsocknefrälse-h emm an härleder sig från Carl XI:s
stadgande, att af en frälsemans förvärfvade
hemman frälsenatur skulle tillkomma blott dem,
som lågo 1 mil från frälsemannens bostad,
allt eftersom de befunnos utom eller inom
den socken, der bolstaden låg. Namnet
Rå-och Rörshemman uppkom genom ett nytt
stadgande af Carl XI, att endast de hemman
skulle få frälsenatur, som lågo i samma hy,
hvaraf sjelfva sätesgården var en del, eller
inom sätesgårdens rågångar.
4. Kronohemman äro de, af hvilka
staten begagnar både jorden och räntan. Deras
antal utgjorde 1844 blott 7,373^ (1855: 1,601);
men detta antal förminskas årligen genom
s. k. Skatteköp, hvarigenom krono-åboer
kunna mot en ringa afgift förskafla sig full
eganderätt till sina hemman.
5. Krono-Skattehemman äro de, som
visserligen egas sjelfständigt, men deltaga i alla
slags skatter, utan några friheter, sålunda
bära största tyngden af beskattningen, men
också utgöra det största antalet (36,751 år
1844, 34,729 enl. Landshöfd. berätt. 1855).
Krono-rusthåll med augment och
Skatte-rusthåll med augment äro sådana hemman,
som blifvit indelta till att underhålla ryttare ’).
I juridiskt hänseende är riket deladt
under de tre Hofrätterna, Svea Hofrätt för
Svea Rike, Norrland och Gottland, Göta
Hofrätt för större delen af Göta Rike samt
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
Under Hofrätterna lyda Domsagor: hvarje
domsaga utgöras af ett eller flera Härader eller
Tingslag. — Bergslagerna äro indelade
under 9 Bergmästare-distrikter.
*) Landtegendornens uppskattningsvärde
beräknas till 537,868,643, stadsegendomens
till 163,782,546; men man kan med skäl
antaga ungefärliga värdet för
landtegen-domen till 800 och för stadsegendomen
till 236 mill. Härtill kommer Stockholms
stad, uppskattad till 68,529,182, men
sannolikt värd 100 mill., så att hela
riket kan uppskattas till 1,146 millioner
riksdaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
