Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelöf - Adlerskog - Adolfsberg - Adolfsforss (Öfre)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlet af 1200-talet. — Bland härvarande
fornlemningar må följande nämnas: icke
långt från kyrkan är en betydligare
grifthög; vid Södraholms sätesgård i en
hage är ett forntida tingsställe, och på
prestgårdens egor är en hednisk
grafplats samt stensättningar, med
tradition om en gammal stad, kallad
Vulberg. De betydligaste egendomarna inom
socknen äro Näs och Södraholm, hvilka
beskrifvas under deras namn. På
Nos-torps bys egor är Adelöfs
marknadsplats belägen, der marknad hålles blott
en gång om året, i September månad.
Gästgifvaregårdeu Hult ligger äfven här
i socknen. Adress: Grenna.
Adlerskog, ett frälse-säteri i Eneby
socken och Kinds härad af Linköpings
län, beläget vid en liten sjö, är
grundadt på Helleby, hvaraf 2 mantal varit
kyrkoheminan, det ena köpt från kronan
af grefvinnan Maria De la Gardie, det
andra, jemte 1 mantal skatte, doneradt
1651 till biskopen i Linköping Samuel
Enander, af hvars 17 barn de
öfverlefvande adlades under namnet
Gyllenadler, hvarefter gården fick namn. Efter
fadrens död 1670 tillföll godset
arfvingar. Assessor Salomon Gyllenadler
innehade det som säteri af 4 mant. 1 683,
Jonas Gyllenadler 1700; det såldes af
kommendören S. Gyllenadler till lagman
M. Palmstjeruas enka, B. M. Preutz,
och af henne till hennes måg, kapt.
friherre C. Crouhjelrn, gift med Kristina
Palmstjerna, hvilken innehade
egendomen som säteri af 3 1/2 mantal frälse
1726 och ännu på 1750-talet. Derefter
kom den till slägterna Hammarsköld
och Breitholtz 1783, sedan till slägten
Westerling; majoren Westerling egde
det 1825, och hans enkefru, Sofi
Hel-vegh, 1829; men 1 850 och 18 >2
bonden Jakob Månsson. Egendomen
bestod då af Adlerskog 3 1/2 mantal
frälse-säteri med underlydande Axhult 1/4
mantal skatte med säg; Läugsbo ’/t
mant. skatte och F)llaigsbo ’/2 mant.
frälse. Ilar är ett tröskverk, som
drifves af en å, som flyter Vrån en
närbelägen sjö genom ladugården, samt en
säg. Gärden är bebyggd för
ståndspersoner, har trädgärd och alléer.
Adolfsberg, en helsobruun och
badinrättning i Ånsta socken, Örebro
härad och län, 3/8 mil från nämnde stad.
Här äro 2 källor. En är mycket
gammal och har varit offerkälla, som
fordom begagnades på vissa dagar till
allehanda vidskepliga upptåg; den blef
1613 undersökt och antagen till
helsokälla. Den andra källan är i sednare
åren upptagen. Denna inrättning har
varit mer och mindre besökt, tilldess
den genom ett bolags försorg blifvit
försatt i behörigt skick. Sjelfva
anläggningen är på en gång ganska smakfull
och tillika högst ändamålsenlig, så att
de besökande få sina billiga fordringar
tillfredsställda. Byggnaderna, såsom
badhus, värdshus, brunnssalonger m. fl.,
äro rymliga och beqväma. Parken i
trakten omkring källan är ganska
vacker, och har bolaget der låtit plantera
vid pass 8000 träd. Af källans vatten
äro bildade flera små kanaler, dem
konsten ledt genom parken och på flera
ställen öfverbyggt med vackra broar och
kinesiska bryggor. Mellan kanalerna
framslingra engelska gångar, så att det
hela erbjuder en behaglig promenad.
År 1839 gjordes här en inrättning för
både kalla och varma bad, och i
badhuset betjenas nu med alla slags bad ;
i synnerhet hur den å stället befintliga
gyttjan med framgång blifvit använd
till badning.
Adolfsforss (Öfre), ett jernbruk i
Köhlens socken och Jösse härad af
Karlstads län. År 1744 d. 29 Nov.
utfärdades privilegium lör L. M. Uggla m.
fl. på 1 ämneshammare; år 1762
erhölls genom Kongl, resolution rättighet
å stångjernssinide, och året derefter
utfärdade lieras-kollegium resolution på
sundet vid O.ra Adolislöiss, hvilket
beviljades endast med I hammare till
manulakturämnens beredande lör 400
skS tillverkning. Genom Kongl,
resolution af den 13 Januari 1824
förvandlades tills vidare fimuessmidet till
stångjärnssmide, och är 1839 d. 4 Febr.
utfärdades privilegium å förvandlingen
af amnessmidet till stångjärnssmide mot
nedläggande af plätsmidet med 500 sk®
mot 1 procent hammarskatt.
Bruket hade är 1840 2 härdar octi 900
sk<S privil, årligt smide, samt en icke
obetydlig spik- och manufaktursmides-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
