Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alingsås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII:s olyckliga krig, som bragte
Sverige till undergångens brant, en annan
politik än krigets börjat göra sig
gällande, och Hattpartiet kommit till
magten, fattades nationen af önskningen att
godtgöra krigets olyckor och upphjelpa
landet på fredlig väg genom ett
förbättradt åkerbruk, genom utvidgad
handel, manufakturer och fabriker. Det
var nu, som Jonas Alström, i samråd
med snillet Christopher Polhammar,
utsåg det obetydliga Alingsås till
fabriks-och manufakturstad; ett företag, hvilket
lyckades så väl, att invånarnes antal
från 30 0 efter några år steg till 1,800,
och att allmänt välstånd rådde i det
lilla samhället. Det af Alström
grundlagda manufakturverket i Alingsås, som
skulle bli en stamskola för öfriga
manufaktur-inrättningar i riket, grundades
dels med hans egna och ett af honom
stiftadt bolags medel, dels med tillskott
af kronan, och fick den 22 Juni 1724
sina första privilegier, hvilka år 1747
förlängdes på 40 år. Konung Fredrik
deltog sjelf i bolaget med 40 lotter
och besökte 1728 staden, dit Alströmer
under verkliga faror 1723 skaffat
väfstolar och tillbehör till ylle-,
bomulls-och sidenband-fabriker. Men så snart
Mössorna kommo till väldet, och ett
nytt system gjorde sig gällande,
väldet förbi med härligheten. De
Alströmerska (Alström blef, som bekant,
adlad till Alströmer) fabrikerna förlorade
sina privilegier, och af alltsammans
återstod snart endast ett
klädesmanufakturi och strumpfabrik, som först
tillhörde ett bolag, hvilket dref detsamma
med »ombytlig framgång», som det
heter, och sedan tillföll en baron
Silfversköld. Ar 1855 egde staden, enligt
Landshöfdinge ämbetets Berättelse,
endast 2 klädesfabriker, tillsammans
uppskattade till 11,108 rdr bko, och en
strumpfabrik.
Alingsås är sålunda nu, likasom förr,
egentligen en jordbrukande bv med
föga handelsrörelse, hvilken dock på
den sednaste tiden blifvit något lifvad
genom den staden förbistrykaude
jernvägen, som ditlört arbetsförtjenst och
varuomsättning. Invånarnes antal
uppgifves till 1,380, tomternas till 201,
och till staden höra 5 1/8 mantal,
utgörande 574 geom. tunnland åker, utom
äng och skog, alltsammans uppskattadt
till ett värde af 295,430 rdr banko.
Handtverkerierna drefvos år 1 856 af
38 män och 4 qvinnor, som höllo 29
gesäller, 31 lärlingar och 19 andra
arbetare; samma år hade staden 13
minuthandlare, deraf 1 qvinna, med en
betjening af 8 personer, och hvilka
tillsammans erlade 124 rdr 12 sk. i
bevillning. Stadens hela statsbidrag
utgjorde 1855 inalles 5,501 rdr bko, och
dess fattigvård kostade 1,500 rdr. Det
betydliga jordbruket skötes väl, och har
Alingsås den märkvärdigheten, att
potates här först planterades genom
Alströmers försorg. De plantager för
tobak och färgstofter, som den förtjente
mannen anlade, äro imellertid sedan
dess förvandlade till åker och äng. På
stadens jord såddes 1855 tillsammans
20 tunnor hvete, 25 tunnor råg, 100
tunnor hafra och 5 00 tunnor potates,
hvilka afkastade 100 tunnor hvete, 150
tunnor råg, 300 tunnor hafra och 3000
tunnor potates.
Staden har en lägre lärdomsskola med
rektor och 2 kolleger samt en folkskola.
Den aflönar en särskild stadsläkare, och
dessutom har en extra-provincial-läkare
sin station derstädes. Apothek och
postkontor finnas. Stadens drätselverk
förvaltas af en särskild kommission, och
stadskassans inkomst 1 85 5 uppgick till
3,442 rdr bko. Stadens marknader
hållas d. 20 April, d. 15 Juni, 8 Oktober
och 14 December.
Några utmärktare bvggnader har
Alingsås icke att uppvisa. Den år 1651
grundlagda stadskyrkan, som förfallit
och återuppbyggdes af sten 1793, är
ljus och rymlig. Uti kyrkan finnes en
marmorsten med inskrift, som
bibehåller minnet af fabrikör S. Lehndahls
gifmildhet mot kyrkan och de fattiga.
Alingsås vapen är en hjort, stående
under ett träd i en skogsbacke.
Staden uppsätter 4 båtsmän.
Till stadsförsamlingen höra Alingsås
socken, Nohlbv, Rödene, Bälinge,
Hun-sjö och Odenäs, alla belägna i Elfsborgs
län och Kullings härad och tillsammans
ined moderförsamlingen utgörande ett
regalt pastorat af första klassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
