- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
28

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almare-Stäke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Uppsala, blef lian vid Stäke-sundet
på återfärden hindrad af erkebiskop
Jakob, så att han måste öfvergifva
skeppen och tåga landvägen tillbaka till
Stockholm. Under det uppror, som
samma erkebiskop anställde mot Sten
Sture den Äldre, till förmån för danska
konungen Johan II, uppgjordes
sammansvärjningen på Stäke, som sedau
belägrades af Sturens folk 1497, hvilken
belägring dock snart måste upphäfvas,
emedan en dansk här kom erkebiskopen
till undsättning. Då Sten Sture samma
år afsade sig riksstyrelsen, och Johan II
blifvit väld till Sveriges konung,
stadfäste konungen den 1 5 Dec. erkebiskop
Jakob i besittningen af Stäkes slott och
förlänade honom Stäkes län och
Uppsala stad med ali konungslig rätt, och
då Sture för andra gången blifvit
riksföreståndare, inåste han 1502 åter
belägra Stäkes slott, der erkebiskopen och
några af kon. Johans anhängare
inneslutit sig; slottet måste då dagtiuga.

Men ändtligen nalkades detta
erke-biskopliga slott sitt slut, sedan det
under nära ett och ett fjerdedels
århundrade varit ett invigdt hem för
trolöshet, förräderi, ränker, frosseri och
brott af alla slag. Gustaf Trolle satt
sedan 1514, efter Jakob Ulfsson, på
erkebiskops-stolen. Knappt hade hau
emottagit kräklan, förrän han äfven
grep till svärdet och började sina
anslag mot fäderneslandets väl.
Riksföreståndaren Sten Sture den Yngre hade i
Juli månad samma år sammankallat
ständerna till Södertelje, dit Gustaf
Trolle kallades att aflägga sin
trohetsed; men lian vägrade med spotskhet
att fullgöra densamma. I stället
innestängde han sig på Stäkes slott och
öfverlade der med sina vänner om
tjenliga åtgärders vidtagande för konung
Kristian ILs uppsättande på svenska
tronen, ty dennes vanliga verktyg var
Trollen alltid. Sten Sture skickade då
krigsfolk till Stäke, der erkebiskopen så
hårdt insperrades, att ban började tänka
på dagtingan. Han begärde den unge
Gustaf Wase, som bär gjorde en början
till sina sedan ådagalagda bedrifter, till
gisslan på slottet, under det han sjelf
skulle infinna sig till samtal med Sture
i belägringslägret. Men äfven nu blef
han en bedragare. Sedan
riksföreståndaren och några riksråd väntat i 2:ne
timmar nedanför vallen, kom
slottsfosden ut och berättade, att erkebiskopen
icke ännu på 6 veckor kunde fatta
något beslut i den saken. Alla
uppmaningar till Trolle att uppgifva slottet
voro sedan-förgäfves, emedan han
väntade undsättning från Danmark. Kon.
Kristian afsände ock 4,000 man
sjöledes till Sverige, under erkebiskopens
farbror, Joakim Trolles, och Severiu
Norrbys befäl; men dessa blefvo slagna
vid Dufvenäs utanför Stockholm. Trolle
förlorade sålunda allt hopp om
undsättning och måste beveka sig att på lejd
komma till Stockholm, dit ständerna
voro sammankallade i November 1517.
Här betedde han sig lika fräckt och
återvände tillbaka till Stäke. Då
beslöto ständerna, att Gustaf Trolle, som
fört afvog sköld mot sitt fädernesland,
skulle, som ovärdig sitt höga embete,
afsättas och hans slott Stäke i grund
förstöras. Nu angreps slottet med ali
magt, och Trolles eget folk tvingade
honom att uppgifva det. Detta
förhatade näste blef derefter genast plundradt
och till grunden nedrifvet, hvarvid Sture
hade största möda att rädda Trolle undan
soldaternas hämnd. Det berättas, att
den stolta erkebiskopen vid detta
tillfälle måste, för att rädda sitt lif, en
bel natt gömma sig bland buskar på
en liten holme strax vid slottet,
hvilken sedan fick namn af Biskopsholmen.
»Sveriges Förste», som hau lät kalla
sig, inneslöts derefter i Westerås kloster
och måste skriftligen afsäga sig
embetet samt med ed lofva att aldrig
återtaga detsamma. Huru hau höll denna
ed, förtäljer historien. Efter Stockholms
blodbad afvek han, hatad och afskydd,
från fäderneslandet 1520, med sin
själsfrände Kristian Tyrann, och »uppgaf
omsider sin oroliga anda i Slesviks
fängelse år 1 5 35 uti Juli månad», då
»kroppen kom att öka mullen i stadens
domkyrka», säger Peringsköld.

Almare-Stäk förvandlades då till
kronogods; men dess ladugård skänktes
1612 till riksamiralen friherre Göran
Gyllenstjerna. Derefter innehade
amiralen och landshöfdingen i Uppsala län
friherre Göran Gyllenstjerna gården och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free