Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsheda - Alsike - Alsike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talet. Hon är rymlig och ljus. Af
minnesmärken finnas få i kyrkan. Ett
vapen är insatt i en nisch, utmärkande
lägerstaden för öfverstelöjtnanten J.
Gvllenpamp till Hulta, död 1741, och hans
fru, friherrinnan Beata Mörner till
Kittelstorp, död 1739. I koret ser man
en medaljong med bröstbilden af
bergsrådet A. von Svab. På kyrkogården
står ett gammalt stenhus med små
fönster, hvilket ansetts för klosterbyggnad,
ehuru utan allt skäl; det är efter
utseendet uppfördt i katolska tidén. En
sägen härleder socknens namn deraf,
att vid kyrkoplatsens bestämmande
au-guriet tagits af en ål, hvilken en
förbiflygande korp tagit på
byggnadsmännens middagsbord och släppt på heden,
der man beslöt bygga Alshedens kyrka.
— Fornlemningar och gamla sägner
förekomma här af många slag.
Runstenar finnas på kyrkogården, vid
Hols-by, mellan kyrkan och Rösa vid vägen
två och vid Reperda by tre, alla med
förstörd skrift. På Reperda och
Holts-by egor äro flera märkliga
fornlemningar, hvilka komma att omtalas vid
byarnas beskrifning, äfvenså Kettil
Run-skes slott, som man trott legat här på
Medaryds egor. Betydligare egendomar
äro Hulta och Karlsjö. Adress:
Hvetlanda.
Alsike. Gästgifvaregård uti
Stockholms län af Alsike socken och
Erlinghundra härad; härifrån skjutsas till
gästgifvaregårdarna
Marma, n. o......1 mil.
Märsta, s. o......1 3/4 »
Sigtuna stad, s. s. o. . . . 13/4 »
och Uppsala, n. n. o. . . 1 Vj »
Alsike, en socken i Erlinghundra
härad af Stockholms län, har en areal af
7,151 tunnland, hvaraf endast 30 äro
sjöar och kärr. Socknen är till större
delen en slättmark med spridda
bergkullar. Socknens södra gräns är dock
något sidländ mot ett vattendrag, som
går från Knifsta socken till
Ekhamns-viken; men dess norra gräns och
Mä-lare-stranden, till en del, bestå af
berg-ländig skogsmark. Skog finnes till
husbehof, utom vid ett par gårdar; äfven
till afsalu vid några. Rådande
jordmånen är lera; åkerbruk är
hufvudnäring, jemte något fiske. — Socknen
innehåller 28 1/4 förmedlade mantal, hvaraf
8’/4 skatte, 7 3/4 krono och 12’/2 frälse,
och tillsammans med Knifsta annex
68’/s förmedl. mantal. De flesta
hemmanen ligga under säterierna.
Folknummern var 1810 626, 1840 634 och
1856 669 personer. Socknen eger fast
folkskola, med 1 examin. lärare. Den
besöktes 1856 af 46 gossar och 18
flickor; 2 gossar voro intagna i allmänt
läroverk; 11 gossar och 33 flickor
undervisades hemma; således tillsammans
59 gossar och 51 flickor. — Alsike var
under katolska tiden ett eget pastorat
och först efter reformationen blef
Knifsta ditlagdt som annex, och de utgöra
nu tillsammans ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen, tillhörande
Erlinghundra kontrakt af Uppsala stift.
Kyrkan, belägen IV5 mil från Uppsala och
13/4 från Sigtuna, är gammal och
för-seddes först 1798 med torn; hon är
nu rätt vacker. Vid densamma var
fordom ett »Christi-lekama-gille» eller
»Helga Lekarna gille», hvari alla
kloster-medlemmarne i Sko blefvo intagna 1513.
Dessa gillens namn och stiftelse
härleda sig från Helga Lekama-festen, en
högtidsdag, som påfven Urbanus IV
inrättade 126 4, och hvilken sedan af
katolikerna firades med mycken »andelig
nytta» årligen torsdagen efter H.
Trefaldighets-söndag och bivistades af så
väl prester som lekmän. Denna fest
gaf anledning till de sedan i hela
katolska verlden inrättade många
Christi-lekama-gillen, och i Sverige känner man
6 sådana; men icke annat än detta i
någon landsförsamling. Socknens namn
skrefs fordom som nu. — Fornlemningar
finnas inom socknen af flera slag.
Runstenar förekomma vid prestgården och
Taksta, smärre griftkullar och
stensättningar på flera ställen. Flera
historiska minnen äro fästa vid denna
bygd; hvarom vidare, då de ställen, der
händelserna tilldragit sig, komma att
beskrifvas, hvilka äro Kungshamn,
Flottsund och slottet Brömsehus. Sex
gårdar i denna gamla bygd nämnas i
handlingar från 12- och 1300-talen samt en
från år 1180. De betydligaste
egendomarne äro nu Krusenberg, Kungshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
