Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsike - Alskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Rickebasta, hvilka vidare
omnämnas under sina namn. Adress:
Uppsala, Branshammar.
Alskog, en socken i Garde ting af
Wisby läns Norra härad; i denna och
Ardre socken ligger Wisne myr om 500
tunnl. Marken är i allmänhet jemn.
Jordmånen i hela pastoratet uppgifves
vara till två tredjedelar dålig sandjord,
resten lerjord, blandad dels med sand,
dels med svartmylla. Skog finnes till
eget behof. Hufvudnäringen är
åkerbruk. Om Alskogs belägenhet
anmärker Linné i Gotl. Resan 1741: Här
har sjelfva naturen gjort ett råmärke
mellan norra och södra gebitet. Hela
norra delen af ön, som vi hittills
genomrest, bestod af kalkflisa under
jorden, och der ofvanpå hård och torr
mark samt barrskog; men här, som ett
nytt land begyntes, hvilket varade allt
åt söder, var mest sand eller ler och
mylla, utan bergshällar; vid byar och
ängar fanns mera löfskog af ek, ask,
björk, hassel, hagtorn, slån. Detta
södra och mildare landet innesluter
socknarna: Alskog, Garda, Lye, Stånga,
Hemse, Fardhem, Levede, Eista och
flera i söder liggande. — Socknen
bestod 1795 af 12 3/4 och, tillika med
Lye annex, af 22 3/4 mantal; nu
uppgifves det hela till 21 1/2 förmedlade
mant. Invånarnes antal var 1810 382
och 1856 570; i hela pastoratet 895.
De båda socknarne äro af tvenne
andra, Garda och Lau, skiljda från
hvarandra. Alskog har fast folkskola, som
förestås af en examinerad lärare och
besöktes 1856 af 18 gossar och 12
flickor; dessutom undervisades 2 gossar
i allmänt läroverk; tillsammans 20
gosar och 12 flickor.
Alskog, jemte annexet Lye, utgöra
ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, tillhörande Wisby stifts Södra
kontrakt. Kyrkan, belägen omkring 16
mil s. o. från Wisby, är byggd af sten
i götisk stil, enligt Strelow, 1160; men
troligare 1239. Hon har altarskåp,
dopfunt med halft upphöjda bilder,
föreställande Frälsarens födelse, m. fl.
ålderdomsminnen, samt hade 1797 på
murarna invändigt kalkmålningar, som
af konduktör Hilfeling nämnda år äro
beskrifna i handskrift. Derur må här
nämnas: Midt i kyrkdörren, på norra
väggen, under läktaren, synes en
målning i trenne akter. Den första, som
var nära utplånad, berättas hafva
föreställt en äldre qvinna, sora mjölkade
en annans ko, dervid Fan assisterade
och höll kon i hornen. Den andra
afdelningen föreställde samma qvinna, sora
nu, med Fans tillhjelp, kärnade smör af
den stulna mjölken; en annan eldröd
djefvul assisterade här. Den tredje
föreställde, huru en svart djefvul rider
på den nakna qvinnan till helvetet och
raed treuddig gaffel ansporrar henne. —
På södra väggen äro apostla- och
helgon-bilder målade; under S:t Görans
bild står årtalet 1489 och ett litet
stycke derifrån namnet Jjanø $Jret«!Dolt,
troligen målarens.
I denna socken finnas talrika och
märkvärdiga fornlemningar, och man
har äfven i jorden funnit sällsynta mynt,
prydnader ra. m. Vid Larsarve gård
i denna socken gjordes år 1836 ett
jordfynd af historiskt märkliga
silfvermynt, nämligen anglosachsiska af kon.
Æthelreds, svenska af kon. Olof
Skötkonungs, gamrnal-tyska af kon. Ottos
och hertig Henriks af Bayern, kufiska
från 899 — 969 efter Kristus, särat
åtskilliga prydnader, äfven af silfver;
fyndet vägde 3 2 lod och inlöstes till de
Kongl, samlingarna. — Vid Guffride
(Gud-frida) gård anträffades år 183 9,
vid dikesgräfning i en till åker
upptagen äng, likaledes ett dyrbart fynd,
bestående af: en treflätad halsring, 3 2
tura lång och med ögla i ena ändan;
en rund brakteat af 1 ’/4 turas
tvär-linie särat 221 hela och några brutna
mynt, nämligen anglosachsiska af kon.
Æthelreds; tyska kejsar-, biskops- och
stadsmynt från 1000-talet; byzantinska
af kejsar Basilius II och Konstantin XI;
kufiska mynt, hvaribland ett kalif-mynt
från Bagdad från 898 — 937 eft. Krist.;
fyndet vägde 33|/2 lod och blef till
större delen inlöst. — I en till
prest-gården hörande åker hittades år 1840,
bland stycken af ler-urnor, en mängd
kufiska mynt från 895—965 eft. Krist.,
ra. m., som äfvenledes inlöstes till Kongl,
samlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
