Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsnö - Alstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring 40 alnar bred. Nu finnes endast
en liten del af den ena muren qvar;
men på åtskilliga ställen synas ännu
små hvalf, som gått under jorden. Man
ser äfven några vallar, hvilka trapplikt
sänka sig ned åt sjön. Vid slottet har
varit en källare, hvartill nedgången
ännu synes åt landsidan. Vid början
af förra århundradet märktes lemningar
och ännu spår efter den fordna
slottsträdgården, som låg närmast sjön, och
på en i medlet af samma århundrade
utgifven karta äro tecknade stora
murar och en hvalfport, och samtidigt
dermed berättas, att man då såg i sjön
pålar till en bro, som gått från Adelsö
öfver sundet till Björkö.
Att här varit ett konungasäte redan
under hednatiden, och att så kallade
Fylkes-konungar här haft sin bostad,
synes så väl af de tre Kungshögarna
och Tingshögen, hvilka ännu finnas
qvar, som ock af minnen och sägner,
som ännu lefva bland ortens befolkning.
De gamla s. k. Alsnö-kungarne, som
omnämnas i gamla sagor och
förekomma ännu oftare i muntliga berättelser
man till man imellan, men hvilka
sednare historieskrifvare inpassat i
Uppsalakonungarnas slägtlista, eftersom tomma
rum derstädes erfordrat, och hvilka nu
sist blifvit (af Wieselgren) förflyttade till
Smålands ljunghedar, dessa namngifna
Alsnö-konungar hafva utan tvifvel haft
sitt säte här på Hofgården; icke sagdt
derföre, att alla uti den på 1000- och
1700-talet af dåvaraude skribenter
hop-gjorda regentföljden i Alsnö-riket böra
antagas såsom konungar i detta rike.
Men vi lemna detta till fornforskares
ytterligare begrundande och återgå till
ämnet, till Alsnö beskrifning, ehuru
ofullständig deu än blir.
Sedan Alsnö-riket och alla andra
fyl-ken blifvit sammanlagda till ett rike,
hafva dock många af Sveriges äldre
konungar vistats och bott här på Alsnö
slott, hvarifrån de utfärdat flera bref.
Alsnö var redan en betydlig kungsgård
före år 1200 och hade samtidigt flera
underlydande gårdar och hemman samt
lisket vid stränderna så väl af Adelsön
som af de kringliggande öarna. Detta
synes af konung Sverker Karlssons bref
af ar 1200, då hau donerade Suudby
på Munsö till Uppsala domkyrka, fisket
dervid dock förbehållet Alsnö
kungsgård (mansionem regiara Alsnu). Sedan
hafva, utom andra, följande konungar
här uppehållit sig och här utfärdat bref,
nämligen: kon. Magnus Ladulås 1279,
1281, 1282 samt 1285, då han
utfärdade stadgan om rust-tjenst; konung
Birger 1297 och 1304 samt
riksföreståndaren Torkel Knutsson 1297.
Slottet var ännu i godt stånd 1420. ty
konung Erik af Pommern upptager i
sin jordebok Alsnö slott och län bland
kungsgårdarna. Man känner ej, när
slottet sedan blef förstördt. — Nära
slottsruinen finnes en jordfast
klumpfor-mig sten, i hvilken en runskrift är
ri-stad, som är ganska svårläst och blifvit
af fornforskare uttydd på många olika,
icke det minsta sammanstämmande sätt.
Liljegren har i sina Run-Urkunder
inskriften sålunda: Rdfyu : RunaR rit. lit:
rista x to iR : bruti : zVoJ) : kunüki: ToliR :
auk : Kiila : litu .ris––: ‡>aua : hion :
eftiR : - -kr–- (På annan rad:) auk :
i mirki . Hakan : ba~Q : rista. En
öfversättning lyder: Red (läs) runristningen
Hakun bad rista, då de bruto
(öfvervunno) Irod (Heraud) konungeu. Tole
och Jula, äkta hjon, läto rista. Grane
högg märket. — Peringsköld säger, att
stenen är ristad till minne af
Ostgöta-konungen Heröd, som stupade i
Bråvalla slag, på föranstaltande af konung
Ring på Alsnö. — Sjöborg har läst
sista raderna: f>aun : liien : eftiR a iik i
merki: Hakon bap rista Krai i–-, och
öfversätter bela skriften sålunda: Den
rådige runristaren lät rista till den
borto-varande konung Heröd; Toller och Kyle
läto äfven rista–-de voro tjenare,
som efterlefde den, som höll baneret.
Alstad, Vestra, en socken i Skytts
härad af Malmö län, har en areal af
3,078 tunnland jord. Marken är ojemn
och backig. Jordmånen består af lera
samt här och der grusjord.
Hufvud-näringen är åkerbruk. Socknen bestar,
jemte annexet, af 32l9/24 oförraedl. och
31"/40 förmedl. mant., samt hade 1810
574 och 1850 1,107 invånare. Socknen
har fast folkskola, med 1 examin. och
1 oexamiu. lärare. År 1856 besökte 26
gossar och 34 flickor skolan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
