Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anfasteröd - Anga - Angarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skog, och på gårdens egor ligger en
mineralkälla vid Lyckorna.
Anga, en socken i Kräklingbo ting
af Wisby läns Norra härad, är belägen
på öns östra kust och har en areal af
6,318 tunnland, af hvilka 25 äro kärr
och sjöar, med 85 fots höjd öfver
hafvet. Marken är nästan öfverallt
jemn. Rådande jordmånen är
svartmylla, här och der blandad med sand
och klappersten. Skog finnes
tillräcklig för behofvet. Hufvud näringen är
åkerbruk. Socknen innehåller 7 ’/8
mantal och hade 1840 268 och 1855 301
invånare. Socknen har fast folkskola,
som förestås af en examinerad lärare
och besöktes 1 85 6 af 21 gossar och 9
flickor, och undervisades dessutom 4
gossar och 9 flickor hemma; tillsammans
25 gossar och 18 flickor. Kräklingbo
och Anga hafva gemensam skola och
lärare. — Anga är annex till
Kräklingbo konsistoriela pastorat af 3:dje
klassen i Wisby stifts Medel-kontrakt.
Kyrkan, belägen 3’/2 mil fråu Wisby,
är en af de mindre på ön och i götisk
stil uppbyggd, enligt uppgift år 1286,
enligt Strelow 1200, samt invigd åt
St. Diouysius. På kyrkogården söder
om kyrkan är en runsten från kristna
tiden, hvars inskrift upplyser, att
Tolkar i Österby låtit göra stenen öfver
sin son Rollaik, och slutar med denna
bön: »Jesus Kristus nåde hans själ och
alla kristna själar, amen, amen!»
Stenen är prydd med ett vackert kors,
omgifvet med en stor cirkelbåge och med
små kors i vinklarna.
Af fornlemningar inom socknen
märkas: På det s. k. Rummet, vid pass 50
steg öster från kyrkan, ligger ett
ensamt stort stenrör af vid pass 100
alnars omkrets, 6 à 7 alnars höjd och
rundtomkring foten omgärdadt med tätt
vid hvarandra lajrda granitstenar. — I
det s. k. Sticklet eller Hästhageskogen,
något längre bort i öster, finnas flera
större och mindre stenkummel. Ett af
dem, som är bland de betydligaste på
ön, kallas Store-rör och har säkert
varit 300 alnar i omkrets samt 9 à 10
alnar högt. Af giriga skattgräfvare är
det mycket raseradt. — Under Bendes
hemman i Sandviks skog, l/2 mil från
kyrkan, vid vägen, som leder till
hafsstranden, finnes en genom sina många
stensättningar märklig grafplats, kallad
Trullhalds, förmodligen ock begagnad
till offer- och tingsställe i hedentima.
Här märkes en ring af 10 st. 2 alnar
höga granitstenar, på lika afstånd från
hvarandra; ringens tvärlinie är 24
alnar; i midten är en större sten upprest
af mer än 3 alnars höjd och 8 alnars
omkrets, vid hvars fot en något mindre
finnes liggande. Rundtomkring denna
stenring ligga en mängd griftrör: först
ett hvarf med ett för hvarje sten i
ringen, sedan ett nytt hvarf, af hvars
griftrör hvartdera ligger mellan tvänne af
det inre hvarfvets, och sedan griftrör i
flera omgångar på södra, sydöstra och
sydvestra sidorna. De närmaste ega
14 à 16 alnars tvärlinie, men aftaga i
vidd ända till 7 à 8 alnar. De
störres ursprungliga höjd kan svårligen
bestämmas, ty de äro af högrånare
raserade; dock kan den antagas till vid
pass 5 à 6 alnar. På båda sidor om
en från nyssnämnda väg gående afväg
ligga flera stensättningar. I flera af
dessa kummel hafva grafkistor af på
kant ställda kalkstensflisor blifvit funna.
Vid stranden märkes: Skaruviken
mellan Grund-udd i norr och
Hammarudd i söder, och derutanför grunden
Anesbåden och Hamraargrund. —
Gårdarne i socknen heta: Suderbys,
Stenstuga, Boters, Ilemmungs, Engårda,
Liffride (kapellans-boställe), Tjäle,
Angelbjers, Bendicks, Eriks, Båticker och
Österby. Adress: Wisby eller Ljugarn.
Angarn, en socken i Walleutuna
härad af Stockholms län, har en areal af
4,096 tunnland, af hvilka 350 äro sjöar
och kärr. Angarns-sjön, som ligger i
nordvestra hörnet, emottager tillopp
från ett tämligen bergkulligt och
skogigt land i söder och utgår åt norr
genom jemnare, dock kuperade bygder.
Rådande jordmånen är lera, här och
der sandblandad. Socknen består af
12 1/4 mantal, hvaraf frälse 33/8. skatte
7 7/8 och krono resten; den hade 1810
230, 1840 253 och 1856 302
invånare. Socknen har fast folkskola, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
