- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
57

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anjan - Ankarsnäs - Ankarsrum - Ankarsrums jernbruk - Annæ, St.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längd och på bredaste stället ’/4 mil,
afbördar sig öster ut i Kallsjön,
hvilken genom Lithen infaller i Jemtlands
Storsjö.

Ankarsnäs, ett frälse-säteri, med
ladugarden Boudamis, i Korsberga socken
och Östra härad af Jönköpings län, har
vacker belägenhet på en halfö vid
Hjerta-sjön. Under egendomen lyda 1
mantal frälse, Klockenäs, och 2: ne
bebyggda utjordar. Ankarsnäs är ett
gammalt herresäte, har från urminnes
tider tillhört slägten Stålhammar och
egdes ännu 18 28 af denna ätts
descen-dent från mödernet, majoren P. G.
Unge.

Ankarsrum, en sätesgård i
Hallingebergs socken och Södra Tjust
härad af Kalmar län. Gården består
af 1 mantal frälse-säteri och 10
underlydande hela hemman.
Mangårds-byggningen är stor och vacker, med
motsvarande flygelbyggnader, och vid
gården är en ansenlig trädgård och
park. Gabriel Gyllenstjerna tillbytte sig
gården år 1 647. Den kom sedan år
1676 till slägten Lejonankar, och Bengt
Gylletiankar var egare 1 685. Derefter
tillhörde gården P. Cederbaum år 1778,
lagman G. Dahl 1 799 och efter dem
assessor J. G. de Maré och brukspatron
B. Hoppenstadt. Ar 1829 var Kongl,
sekreteraren de Maré egare af gården.

Ankarsrums jernbruk, beläget i
ofvannämnde socken, erhöll privilegier
den 12 Dec. 1 655, hade 1695 2
tack-jernsltamrar och 4 härdar;
hammarskatten var 8 sk®. År 1 805, d. 22 Okt.,
fick bruket privilegium på
rekognitions-smide vid de gamla verkstäderna till
oinskränkt belopp, dock skulle dubbel
hammarskatt årligen utgå för 820 sk®.
Ar 1837, den 14 September, fick bruket
Bergs-kollegii resolution å .2 nya
stång-jernshamrar och hade 1840 4 härdar
och 1,740 sk® privilegieradt årligt
smide, med eget tackjern, hvilket smide
skeppades på Westervik, Kalmar och
Stockholm. Frälsesmidet utgjorde 120 sk®,
och var smidesrätten för öfrigt vid
till-låtna verkstäder obegränsad, mot
särskild hammarskatt. Dessutom finnas
här ett manufakturverk och gjuteri för
gröfre och finare gjutgods. Skog finnes
tämligen, men ej fullt till brukets
behof. Bruket har nu 4 ofria härdar
med 1,620 sk® privilegieradt smide,
16 1® 4 ® hammarskatt och 120 sk®
frälsesmide; för öfrigt oinskränkt smide.

Annæ, St., socken, belägen i
Hammarkinds härad af Linköpings län, har
16,524 tunnlands areal, hvaraf endast
80 äro sjöar och kärr. Socknen ligger
längst i nordost af häradet, öster ut
från Skällvik och Börruin och norr om
Gryt, för öfrigt omgifven af hafvet .och
dess fjärdar. Den består dels af smala
kuststräckor, en mellan Ilerrborums och
Gropvikarna, och en från de sednare
söder ut förbi Sandfjärden till
Norrfjärdens inre vikar, Norrums-, Bess- och
Julvikarna, långt i söder afskuren af
Börrums socken, der denna når till
Sandfjärden; dels höra hit en stor mängd
öar och skär. Dessa äro, norr om
Grop-viken och Finnfjärden, den numera
landfasta Thorön, de med hvarandra
sammanhängande Gränsö, Lagnö, Txnö,
Maro och Wrångö åt öster, Norra Finnö
eller Ufmarö med Ekö och Tyrislöt åt
sydost, de mindre Kulsö, Wänsjö och
Missjö öster ut, Djursö, Trännö, Itisö,
ßiraö, Espholmen och Aspön åt norr
och nordost, intill Trännö-, Löns- och
Aspö-fjärdarna, som göra nordlig
skilnad mot Wikbolandet; samt slutligen,
söder om förstnämnda vikar, den
landfasta Mörkön, Finnön åt öster, de
mindre Engelholmen, Torrö rn. fi. åt söder.
Nu nämnda öar bestå åter egentligen
af ännu flera, genom igenvallning
sammanhängande, fordom af sund skiljda.
Öarne hafva omvexlande berg, ängar,
åkrar, sidländta marker, nästan utan inre
vattendrag, utan betydliga
höjdsträckningar eller åsar; de bilda i det hela
en mild och leende, grönklädd skärgård,
först i de yttre skären mot öppna
hafvet öfvergående till kal ödslighet. De
på fasta landet belägna delarne af
socknen hafva ungefär samma natur, blott
med något högre och mer
sammanhängande berg söder om Gropviken.
Längst i norr utfaller
Herrborums-bäcken. Jordmånen är mycket
omvexlande, dels lättare lera och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free