Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aranäs, eller Arnäs - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. Storckenfelt. År 1779 köpte
riksrådet grefve Ulrik Scheffer egendomen,
och efter hans död stjufsonen, h. exc.
grefve M. Brahe, som åter år 1800
försålde den till kommerserådet B. H.
Santesson, egare år 1833.
Att Arnäs egendom blifvit tidigt
be-byggd, är säkert, och det är icke
otroligt, att här varit en större borg redan
under hedentid och sedan ett befäst
slott långt före förstörelsen genom
Danskarne 1256, samt att slottet beboddes
af kongliga personer 1304, hvilken
sednare uppgift är historisk sann. Huru
detta slotts storlek och utseende varit,
kan af de obetydliga lemningarna icke
bestämmas. Man ser ännu spår af
grafvar, som omgifvit slottet, ehuru
flera af dera i sednare tider genom
odlingar och trädgårdars anläggande
blifvit igenfyllda och jemnade. I dessa
grafvar har man ofta under gräsvallen
funnit huggna stenar, som utan tvifvel
varit använda till grafvarnas anläggning,
äfvensom spår af vindbroar, sora varit
deröfver lagda. Den fordna vägen till
slottet var med stor kostnad anlagd.
Den nuvarande karaktersbyggningen, af
trä, är uppförd af grefve Scheffer på
samraa ställe, der det fordna slottet
stått, och är rätt vacker. Här finnas
ock flera planteringar.
År 1803 erhölls privilegium för ett
glasbruk på Aranäs, och 1804 började
blåsningen. Med glasbruket var
förenadt ett pottaske-kalsiner- och
raffiner-verk. Bruket var inrättadt för
Böh-miskt fönster- eller så kalladt taffelglas.
En besparingsfond var gjord för
arbetarne. Glasbruket nedlades år 1813 och
låg sedan nere till 1836, då endast
buteljblåsning egde rum, som sedan
alltjemt fortgått; och drifves bruket nu
med 8, stundom 16 deglar, hvarvid 20
glasfabrikanter och omkring 50 andra
arbetare sysselsättas, och uppgår
tillverkningen årligen till omkring en
million buteljer.
Godset består af 1 mantal säteri,
1 13/16 mant. frälse samt ys mant.
kronoskatte, och utgöra åker och äng
omkring 800 tunnland och skogen,
särdeles väl vårdad, 1,400 tunnland. 20
bönder och torpare utgöra hela gårdens
behof af arbete samt körslor. År 1855
nybyggdes en såg med turbin och qvarn
med 2 par stenar. Skeppsvarf finnes.
En skola är på egendomen inrättad,
der undervisning lemnas åt brukets och
gårdens barn. — Egare sedan 1849 är
brukspatron Wadström.
Såsom ett minne, fästadt vid Arnäs,
kan omnämnas en tilldragelse inom
kongliga Folkunga-ätten. Sora man af
historien känner, herrskade mellan
konung Birger och hans bröder, hertigarne
Erik och Waldemar, en beständig
oenighet, sora ofta urartade till våldsamma
uppträden. Marsk Torkel Knutsson
använde allt sitt bemödande, för att
förmå dera till förlikning, men gemenligen
utan framgång. För att vinna detta
ändamål, inbjöd han så väl konungen
som hertigarne till gästabud på Aranäs
om våren 130 4, på det han, under ett
gladt samqväm och med lugn måtte
få arbeta på en broderlig sämja dem
imellan. Genom sin kloka och lugna
framställning angående saken, lyckades
han slutligen att tillvägabringa en
förlikning, och en skriftlig förklaring af
hertigarne uppsattes den 30 April
ofvannämnde år, deri de, bland annat,
förbundo sig, att de icke, utan
konungens tillstånd, skulle resa ur riket, ej
besöka konungen, utan att vara kallade
och ej med större medfölje än
konungen i det fallet utsatt. Hertigarne
underskrefvo denna förbindelse; men
kraften af densamma räckte dock icke
länge ; det misstroende, sora alltid rått
mellan bröderna, ökades fastmer och
blef ett upphof till olyckor för kungliga
huset och riket.
Arboga. Uppstad vid Arboga Å,
1 3/8 mil från dennas utlopp i Mälaren,
15 3/4 mil land- samt 14 mil sjöväg
från Stockholm, är sannolikt en af
Sveriges äldsta städer, hvars första
ursprung man icke känner, likasom icke
heller anledningen till stadens namn.
Med detta sistnämnda halva
antiqvarierna haft mycket att syssla; med
anledning deraf, att stadens vapen är en
örn, har man t. ex. förmenat, att
namnet, som förkortadt uttalas »Arbo», skall
betyda »örnboet»; men det sannolikaste
lärer väl dock vara, att namnet Arboga
härleder sig från ar, å, och boga, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
