Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga - Arboga Graf - Arboga Helsobrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt flera lemningar från medeltiden.
Socknens namn har fordora skrifvits
Arbogh, Arboge, Arbuga, Arbogha, och
i stadens gamla sigill står Arhogharboga,
hvilket man vill härleda af ar, å, och
boga, båge, på den grund, att ån
kröker sig här i eu båge. —
Fornlemningar förekomma omkring staden af
nästan alla slag, i synnerhet grafhögar,
många ganska ansenliga och i mängd
på vestra och södra sidorna.
Lemningar efter borgar, slott och skansar äro
icke heller sällsynta, i synnerhet åt vester
och öster utom staden, bland hvilka,
såsom de märkligaste, böra näranas de
på Herrängen efter ett fäste, kalladt
Eagvaldsborg, och Half v ar dsb or g, nära
sjön Tjurlången; hvarjemte man torde
böra nämna, att vid staden fordom
funnits eu offerlund, och på det söder ut
från staden belägna Brattberget
förekomma stenrör, äfveusom att man också
der tror sig finna en s. k. vildträdgård.
Dessa fornlemningar skola vidare
omnämnas på sina ställen. De flesta
gårdar och byar omnämnas i medeltidens
äldre handlingar. De betydligaste
nuvarande gårdar äro Gäddegården,
Strömsnäs eller Porsegården, Freishammar,
Eli-holmen och Jäders bruk. En af
socknens rotar, den s. k. Hospitals-roten,
innefattar hemman, som fordom tillhört
Helgeaudshuset i Arboga och sedan
kommit under Krouo-hospitalet i
We-sterås. Dessa hemraan förvaltas nu af
Kgl. Seraphimer-Ordens-Gillet. Adress:
Arboga.
Arboga Graf sträcker sig 1 1/2 mil
från sjön Hjelmaren till Arboga-ån och
börjar 1/4 mil öster från staden, vid
den s. k. Grafudden. Kanalen, sora
var gräfd långt förut, blef utvidgad
under Gustaf I:s tid och under Carl
IX försedd med »boolverk» samt
derefter, på 1620- och 1 630-talet, med 12
»slutor». Carl XI lät förändra detta
till 9 slussar, hvilka blefvo färdiga 1701.
Ar 1768 innehades hela slussverket af
Örebro stad, som köpt det af kronan.
Ett nytt slussverks - arbete påbörjades
17 70 och blef färdigt 1776 med en
kostnad af 52,222 rdr. Kronan
återtog imellertid slussverket 1814 på
bolagsmännens enständiga begäran; 1818
beviljade ständerna ett lånebidrag af
200,000 rdr, och 1819 börjades
gräfningen af en ny kanal, som upptogs
från Sågsjön till Arboga A. Hela
kostnaden för kanalen, som fullbordades
1830, uppgick till öfver 942,000 rdr
bko. Kanalen har 7 fots djup, 9
slussar, 5 broar, 1 färja, 4 lastageplatser
och eu reparationsdocka. — Se vidare
Hjelmare Kanal.
Arboga Helsobrunn. Arbogas
topograph, komministern i Arboga
landsförsamling, Jakob Benjamin Löhman,
berättar i sin 1737 utgifna »Arboga
Känning» följande ora denna
mineralkälla: »Några steg från Tvsk- eller Sax-
»källan (som hafver kosteligt fint och
»klart vatten), är innebyggarne till
»största både nytta och nöje en
rai-»neralkälla och hälsobrunn af Gud
gif-»ven, hvilken för få år åter uppfanns
»(yppades ånyo 17 32 och upptogs 1 7 39).
»Ty att ban tillförene varit nyttjad,
be-»visa the stenar, som med flit synas i
»källans urspringning vara lagde, och
»thet förmodligen vid Reformationstiden.
»Thessutau är mig (säger L.) af en viss
»man berättadt, att dä han under
krigstiden med flera förnäma varit på
Monstret Starri Tråki i Polen inquarterad,
■»hafver en Bernhardiner-munk af ett
thär-»städes varande gammalt document (af
Ȍr 1348. Se Tunelds Geographi l:a
»Band. 3:dje delen [6:te Uppl. Sthlm
»1787] pag. 44) bevist, att väster ora
»Arboga stad skall vid en bäck finnas
»en namnkunnig Hälsobrunn eller
Mi-»neralkälla, hvilket också finnes sannt
»vara.» Denna mineralkälla lärer
sålunda kunna räknas bland de äldsta
kända helsokällor i "^Vestmanland och
måhända inom fäderneslandet, ty sjelfva
Medevi har icke flera anor att uppvisa.
Nuvarande stadsläkaren i Arboga, med.
dokt. Wilh. Bergmanson, anställde först
1843 och sednast, i sällskap med
apo-thekaren Gyllencreutz, 1852, qvalitativ
analys af mineralvattnet, hvarvid detta,
som eger stark bläcksraak, befanns
innehålla fri kolsyra, kolsyrad jernoxidul,
svafvelsyrade salter, icke obetydligt
haloidsalter med chlor samt salter med
kalkjord till basis. Detta, såsom
analysen visar, på en gång stärkande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
