Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B / 79 (1859-1870) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arla källa - Arnared - Arnemark - Arninge - Arnäs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vitsorda hvad härom blifvit sagdt.
Likaledes synes detta vinna styrka af
följande sägen, sora ännu är allmän i
orten: »Två gamla hjon — en gubbe och
en gumma — gingo en afton hit att
söka gods. Då de kommit i närheten af
källan, begynner gubben att gräfva och
finner snart en kittel af guld, försedd
med två öron eller handtag och dertill
fylld med guldmynt. Redan äro de i
begrepp att uppdraga det kostbara
fyndet, då, i samma handvändning, en
pyssling med en halmkärfve låter se sig.
Gumman, som aldrig kunde tiga,
till-spörjer pysslingen, sägande: »hvart drar
du?» Pysslingen: »bort». Gumman:
»det kan du icke, lilla!» Men detta
begabberi hade den påföljd, att både
pyssling, kittel och halmkärfve
försvunno, och äfven gumman fann i
häpenheten rådligast att taga till fötterna.
Gubben deremot, sora qvarstannat,
begynner ånyo att gräfva, och vid det
han för andra gången upptäcker kitteln,
visar sig en halfflådd tjur. Snart äro
djurets begge horn af den armstarka
mannen omfattade; nattens stunder
förgå, och vid morgonens första ljusning
öfver skogen är tjuren försvunnen, och
det gyllene kärlet ligger i den gamles
händer.»

Arnared, ett frälse-säteri om 1
mantal i Wistorps socken och Wartofta
härad af Mariestads län, har ansenlig och
vacker raangårdsbyggtiad af trä.
Gården tillhörde år 1816 majoren friherre
C. Fägersköld.

Arnemark. Gästgifvaregård i
Norrbotten af Piteå pastorat och län,
belägen vid östra sidan af Piteå-elf;
skjutsar (endast embets- och tjenstemän samt
utsockne resande) till:

Ojeby, s. o.	2 mil.
Sikforsen, n. v.	l/2 »

Arninge, tvänne byar, den ena
kallad Wester- och den andra
Öster-Arninge, äro belägna i Täby socken och
Dauderyds skeppslag af Stockholms län.
Den förra, bestående af 3
skattehemman, nu sammanlagda till en gärd,
utgör tillsammans 2 5/8 förmedlade mant.
och är mycket gammal. Ingemund i
»Arnunge» bevittnade 1296 ett
bytesbref mellan Upplands-lagmannen Birger
Persson och Rörik Mattson till
Sollentuna. Erik Gethe köpte ett hemman
härstädes i första hälften af 16 00-talet,
riksrådet grefve Nils Brahe egde det
1688, och ståthållaren Joh. Stjernhoff
skref sig till Wester-Arninge 1 696.
Efter denna tid hafva flera delvis egt
hemman härstädes. Kamrer Berg egde
en del 1772, och handlanden Jöran
Rehn tyckes samtidigt hafva förvärfvat
sig bela Wester-Arninge, emedan hau
erhöll säteri-frihet på gården, enligt
Kgl. resolution 1774, med vilkor att
utgöra rustningsbesväret. Till minne af
denna märkliga tilldragelse lät
köpmannen, som utan tvifvel var en fåfäng
narr, vid landsvägen uppresa en
huggen sten, hvarå med gyllene bokstäfver
läses: »Hans Maj:t Konung Gustaf III
gaf säteris frihet för Wester Arninge
Rusthåld 1774 den 28 October uti dess
ägares Jöran Rehns och dess hustrus
Rebecka Christina Kinströms lifstid,
hvilka reste stenen». Detta
minnesmärke är utan tvifvel det enda i sitt
slag. — Oster-Arninge består af 3
frälsehemman, hvartdera om 1 mantal, af
hvilka grefve Per Sparre egde tvänne
1688. Så väl Wester- sora
Öster-Ar-ninge tillhöra nu Rydboholm i Öster
ltyds socken i denna skeppslag. Vid
biigga ställena äro grafhögar, men
obetydliga, och vid det sednare är en
runsten, men sönderslagen.

Arnäs, en socken i Ångermanlands
Norra Fögderi af Hernösands län,
mellan Gideå-elf och Bottniska Viken med
dess fjärdar. Socknen har talrika
vattendrag; man uppgifver, att här äro 37
större och mindre insjöar, hvaraf
Höglands-, Högby-, Hjeltans-, yttre och inre
Lemesjön-, Qvaleds- samt
Norr-Gisjö-sjön i synnerhet nämnas. Igenom den
sistnämnda löper Gideå-elfven, som
kommer från Lappmarken och går åt denna
socken, men rinner härifrån till
Grundsunda och emottager flera vattendrag,
inan den vid Gideåbacka utfaller i
hafvet. Öfverst på Höglandsberget skall
vara en märklig sjö, både stor och djup,
som man berättar har aborrar. Från
hafvet sträcker sig Malmö-fjärden till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>