Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arnö - Arnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrkas; säkert är dock, att
erkebiskoparne kort derefter bebodde Arnö. Hans
efterträdare, Nils Allesson, och dennes
efterföljare på erkebiskops-stolen,
vistades här ofta, och har den förre härifrån
utfärdat flera bref, äfvensom han
härifrån började sin visitationsresa omkring
stiftet 1 302. Hans efterträdare hafva
varit följande: Nils Kettilsson Hvite,
som här upprättade sitt testamente 1314
och äfven dog här den 1 Juni s. å.;
Olof Björnsson (Färla), som lade hela
ön jemte Killinge i Håtuna socken med
flera gods under erkebiskops-stolen och
liit uppbygga ett stenhus på Arnö; Pe
ter Filipsson (af Ruuby-slägten), som
här byggde eti »sakristia» af sten, och
Hemming (Sparre), som gjorde sitt
testamente 1351 på Arnö, der ban ock
dog den 15 Maj s. å. Flera
erkebiskopar hafva sedan utfärdat bref,
daterade Arnö, och Johannes Jerechini har
uppbyggt trähus, enligt andra uppgifter
3 stenhus härstädes. Han rymde från
Sverige 1419. Hörande de sednare
katolska erkebiskoparne uppgifves, att
Arnold Klemensson dog på Arnö 1 434;
Jöns Bengtsson Oxenstjerna vistades
ofta här, som synes af hans bref, och
Jakob Ulfsson (Ornefot) afsade sig
erke-biskops-embetet genom bref, dateradt
Arnö 1514; men han bodde der äfven
sedan och ännu 1520, då gården under
kriget med Danskarne sköflades af
riksföreståndaren Sten Stures krigsfolk. Vid
påsktiden nämnde år afsände Sture en
ansenlig tropp från Stockholm sjöledes
uppåt Mälaren, för att uppsöka fienden
i trakten af Uppsala och under vägen
dit anfalla och plundra
erkebiskops-gården Arnö, hvilket grundligen
verkställdes. Vid afresan derifrån togo de
gamla erkebiskop Jakob till fånga och
förde honom med, hvarefter ban
insperrades i Gripsholms kloster, der han dog
1526. Hans efterträdare, Gustaf Trolle,
var egentligen den sista erkebiskop, som
innehade Arnö; ty Trolles efterträdare,
Johannes Magni Gothus, kom icke rätt
i besittning af erkebiskops-stolens
fästen och slott, och dessutom var
gården då förstörd. I kraft af Westerås
recess 1527 indrogs Arnö, likasom alla
andra kyrkogods, till kronan, och
tyckes det, som konung Gustaf och hans
söner sedan haft godset för egen
räkning, emedan de ofta vistades
derstädes. Kon. Gustaf låg ora hösten 1539
sjuk härstädes, och kon. Johan lät 1589
åter reparera och förbättra det gamla
slottet, hvilket ännu qvarstår, ehuru
mycket förändradt efter sednare tiders
smak, och såsom sådant är det
afteck-nadt i Dahlbergs verk. Det äldsta
erke-biskopliga slottet, kalladt Fasthus, tror
man vara till grund och kärna redan
uppfördt på 1320-talet af erkebiskop
Olof Björnsson, och hans efterföljare
hafva, efter hvad förut är berättadt,
hvarken spart möda eller omkostnader
till gårdens förbättrande; i sednare
tider har, så väl före sora efter
reduktionen, icke något blifvit försuramadt,
som kunnat lända till godsets
förkofran, hvarföre det nu är en bland de
vackraste egendomar i Uppland. —
Sedan Arnö under en tid af nära ett
århundrade tillhört kronan, såldes det
derifrån år 1622 till riksrådet Filip
von Scheiding, som iuuehade det till
sin död 1640. Han hade två söner,
ståthållaren i Reval, Johan Kristoffer
von Scheiding, och landtrådet Otto von
Scheiding, hvilka blefvo friherrar 1653,
och vid den förres död, 1685, utgick
ätten; men om dessa ärfde Arnö efter
fadern, är okändt. Snarare skulle man
tro, att riksmarskalkeu grefve Jakob De
la Gardie efter Filip von Scheiding blef
innehafvare af godset, emedan han skref
sig till Arnö, bland andra gods.
Imellertid reducerades Arnö 1 684, hvarefter
det förvandlades till boställe för
öfversten vid Lifregementet.
Arnö, ett frälse-säteri i Nikolai
socken och Jönåkers härad af Nyköpings
län, är ett urgammalt gods. Under
namn af Arnedke förekommer gården
redan 1286. Den skänktes sedan 1453
af fru Ingeborg (Blå), riksrådet Matts
Ödgislasons (Lilje) enka, till
Franciska-ner-klostret i Nyköping. Den synes på
1630-talet hafva tillhört dels slägten
Sjöblad till Flättna i denna socken, dels
Åke Tott på Rinkesta i Arla socken.
Arnö tillhörde 1658 riksrådet friherre
Thure Sparre, 1685 hans brorson,
Gustaf Sparre, och under förra hälften af
1760-talet friherre Magnus Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
