Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askeby - Askeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrköping, utgöres af en äldre del,
åt vester till, af gråsten, i
rundbågs-stil, och en yngre, åt öster, af
tegel, i spetsbågsstil. Den förstnämnda
vestra delen, nära 100 fot lång
utantill och 33 1/2 fot bred, består af ett
skepp med 4 korshvalf af tegel, med
4 1/3 fot tjocka yttermurar och 5 smala
fönster, 10 alnar högt från golfvet,
samt ett torn i två afdelningar ofvanpå
hvarandra, med 6 fot tjocka murar;
öfra afdelningen har varit ett bönkapell.
Ännu en tredje afdelning högst upp
har äfven funnits, men lärer nedrasat
genom vådeld 1 609 och ej blifvit
återställd. Både torn och skepp synas vara
redan från 1100-talet. På södra sidan
är en utbyggnad, äfven af gråsten,
fordom troligen altarchor. I öster har
funnits ett högchor, i hvars ställe år
1418 uppfördes ofvannämnda yngre del
af kyrkan, bestående af två qvadrater
och tresidig altarvägg, älven med hvalf
och 9 fönster; hela dess längd är 57
fot, bredden 2S\/2. Slutligen finnas på
norra sidan af både den äldre och yngre
byggnaden flera utbyggnader, såsom
vapenhus och sakristia. Man vill påstå,
att fordom vid gudstjensten
klosterfolket har haft sina platser i den östra
delen, den öfriga församlingen i den
vestra. Nu begagnas en del af den
sednare till sockenmagasin, tornet till
förrådshus och källare; det öfriga är
särskildt afstängdt och begagnas som
kyrka. Kyrkan har haft olyckan att
fyra gånger förstöras af brand,
nämligen år 1537, tillika med klostret, af
vådeld, 1567 härjad och uppbränd af
Danskarne under kriget, samt genom
vådeld åren 1609 och 1700. Bland
kyrkans minnesmärken torde följande
förtjena nämnas. Här hafva blifvit
begrafna riksrådet och lagmannen i
Wärend Nils Sigtrudsson (af gamla slägten
Natt och Dag), död 129 9, samt flera
af slägterna Tott, Sparre, Kagg och Pil.
Kyrkoherden härstädes, Abraham
Ascha-nius, har under choret sin graf. När
denna uppmurades, skall man funnit
stycken af en hästhud i jorden, och
sägnen är, att en person, som stupat
i en drabbning, varit svept i och
begrafven med denna hud. Bland
kyrkans dyrbarheter är en märklig
gam-mal förgylld silfverkalk med
munkstils-inskrift: »^l)C|’u9-oretur prø Ujørfcøne
bøtttie rüriksfon milite qut fecit Ijanc
ca-licem parari ad honorem beate birgitte».
Utmed den äldre kyrkodelens södra sida
finnas obetydliga lemningar af
kloster-byggnaden, äfvensom af den mur, som
omgifvit dess trädgård, hvilka
omnämnas särskildt här nedan. —
Fornlemningar förekomma här i socknen af de
mer vanliga, såsom grafhögar och
stensättningar, men icke särdeles märkliga,
utom en stensättning i Juby bys gärde.
Den består af 9 i cirkelform lagda
stenar med en stensatt grop midtuti,
troligtvis ett gammalt tingsställe. Vid
det vattendrag, som går härigenom från
Flåren, ligger en större runsten, som
likväl är mycket skadad. — Af Askeby
sockens gårdar har naturligtvis en
betydlig del under katolska tiden tillhört
klostret, nämligen 29 af 39 1/8 enligt
1700 års jordebok, och Wadstena
kloster egde äfven här en gård, hvilka
gårdar utan tvifvel indrogos till kronan
genom Westerås recess 1527. De
flesta torde sedan tillfallit adeln i
förläning eller som donationer, emedan på
1600-talet ungefär hälften af socknens
egendomar varit i adelns besittning,
men till en del åter gått ifrån
densamma vid reduktionen. Nu finnes icke
något säteri inom socknen. År 1775
grundades här ett sockenmagasin, som
1815 var det betydligaste i Östergötland.
Adress: Linköping.
Askeby, fordom nunnekloster, beläget
i förenämnde socken, der lemningar
efter detsamma ännu finnas vid kyrkan.
Det säges, att detta kloster skall vara
anlagdt 1167 af konung Karl
Sverkersson, hvilket dock är obestyrkt; men
det förekommer före 1174 som
nunnekloster. Dessa nunnor tillhörde
Cistercienser- eller Bernhardiner-orden,
hvilken hade omkring 20 kloster i Sverige,
dels för munkar, såsom Alvastra,
Nydala och Warnhem, dels för nunnor,
såsom Wreta, Askeby, Byarum,
Gudhem, Skokloster, Fogelö och Riseberga.
Alla dessa voro stora och rika, och att
Askeby var ett af de rikaste, intygar,
bland andra handlingar, påfven Lucitu
Ill:s år 1174 utfärdade bref, hvaruti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>