Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askenäs - Asker - Asker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Askenäs, ett säteri om 2 mantal i
Göteryds socken, Sunnerbo härad af
Wexiö län, har vacker åbyggnad och
trädgård. Tillhörde 1770
landshöfdingen Falkengren och 1828 kapten
Hammarberg.
Asker, ett härad i Örebro läns
Första eller Östra Fögderi, sträcker sig
från Hjelmarens södra strand kring
Telge-ån och sjön Sottern till
Nyköpings och Linköpings läns gränser, har
en areal af 71,511 tunnland, af hvilka
7,110 äro sjöar och kärr, ligger 1,660
till 3,250 fot öfver hafvet, består af
24 9V2 mantal och oinfattar följande
socknar: Stoia Mällösa, Lännäs och
Asker.
Asker, en socken i häradet af
samma namn och Örebro län, har, jemte
en mindre del af Westra Wingåker,
en areal af 34,344 tunnland, af hvilka
3,250 äro sjöar och kärr. En bergås
går genom socknen i rigtning från öster
till vester och fortgår genom
närliggande socknar. Södra gränsen
utgöres till en del af sjön Sottern,
hvarifrån ett vattendrag, här kalladt
Brefvens å, framflyter genom socknen och
vidare till Södermanland, hvarest det
rinner genom en mängd större och
mindre sjöar samt slutligen utfaller i
Östersjön. An kallas der Nyköpings-ån.
Norra gränsen åter utgöres af sjön
Q.vis-maren, som genom Telje-ån utfaller i
Hjelmaren vid Segersjö. För öfrigt äro
några smärre sjöar i socknen, såsom
Bratorps-sjön, Ultorps- och Hällasjöarne
m. fl. Närmast till Telge-ån är landet
sankt, sydligare mestadels slätt och
bördigt med lerhaltig jordmån, tills den
ås, som skiljer nämnda tvänne
vattendrag, här möter och uppfyller södra
delen af socknen med sina utskott.
Dock finnes vid Sotterns nordöstra hörn
en tämligen jemn landsträcka; men
sydligare, kring Brefvens - ån, förekomma
åter höjder. Socknen har således en
rik bygd mot Telge-ån, i hvilken
åkerbruk är hufvudnäringen och ger
afkastning utöfver ortens behof; och en
annan, mestadels skogig och bergig, der
bergs- och skogsbruk intaga ett
betydligt rum som hufvudnäring. I den förra
ligga en stor mängd byar, i den
sednare, utom Bysta gård och Brefvens
bruk, mest strödda gårdar, lydande
under dessa. Socknen består af 95l/o
oförmedlade och 86 7/16 förmedlade
mantal. Af dessa tillhöra 145 bönder med
egna större och mindre hemman,
medan 62 innehafva andras hemman;
dessutom finnas 168 jordtorpare.
Invånarnes antal var 1810 2,508, 1840 3,706
och 1856 3,923 personer. Matlagen
äro nu 823.
Uti denna socken har mycket
blifvit gjordt till dess inbyggares bästa
och gagn. Skolinrättningen är här
ordnad på ett ändamålsenligt sätt. Vid
folkskolan äro 4 lärare, Oüh år 185 5
besöktes den af 248 gossar och 253
flickor, eller tillsammans 501 skolbarn.
Skolhuset är nyligen bygdt med två
våningar; den nedra disponeras af
lärarne, och den öfra utgör en enda stor
sal, der äfven ett sockenbibliotbek
förvaras. [1] — I socknen äro anställda
en veterinär-läkare och tre examinerade
barnmorskor. Här äro bosatta öfver
60 personer, som äro sysselsatta med
handtverk och handarbeten. För
afhjelpande af möjligen inträffande nöd
och för ordningens vidmagthållande inom
församlingen, äro här inrättade en
ändamålsenlig fattighus-inrättning,
sockenmagasin, sparbank, förmyndarekammare
och förliknings-kommitté, hvilken
sednare under en tid af flera år verkat
mycket för folkets sedlighet och
framför allt förekommit onyttiga och ofta
förderfliga rättegångar. Ett stort
företag här i orten har blifvit föreslaget,
men ännu, af skäl som vi ej känna,
uppskjutet och nära nedtystadt,
nämligen en plan att sänka vattnet i
Hjelmaren och Qvismaren 6 fot, dels för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
