Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asker - Askersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att derigenom förekomma de
öfversvämningar, som den mellan nämnda sjöar
gående Telge-ån vid flodtiden
förorsakar, och dels för att erhålla
strandvinning. Kostnadsförslag m. m. till detta
företag är redan uppgjordt af
öfverstelöjtnanten Lundmark; men många
hinder hafva mött för dess fullbordande,
och det största är kanske allmogens
misstroende till företagets lyckliga
utgång.
Asker utgör för sig sjelft ett regalt
pastorat af 2:dra klassen, tillhörande
Örebro kontrakt af Strengnäs stift. —
Kyrkan, belägen på en höjd med
ovanligt vidsträckt utsigt, 3 mil från
Örebro och 12’/4 från Strengnäs, är rätt
vacker, byggd af sten, men saknar för
närvarande torn, hvartill grund dock
blifvit lagd, och tornbyggnad kommer att
nästa sommar (1859) uppföras af täljsten.
Kyrkan har ett stort orgelverk och
vacker altartafla; men några
minnesmärken från katolska tiden uppgifvas icke.
Kyrkogården har nyligen blifvit
utvidgad, planerad och planterad med träd.
Utom sockenkyrkan finnes vid Brefvens
bruk en kyrka med torn, af sten, och
dervid en begrafningsplats; vid Bysta
sätesgård är äfven en liten kyrka af
trä. Fornlemningar och
minnesmärken förekomma på flera ställen inom
socknen. På den ofvannämnda
bergåsen, å Mörby egor, äro lemningar efter
en större skans eller kanske rättare en
borg, emedan flera fornlemningar från
hednatiden här förekomma.
Nedanför denna bergås, vid sluttningen mot
norr åt den så kallade Qvismardalen,
hvilken troligen i fordna tider varit
sjö, finnas på Mörby och Tångsäters
skogar flera stensättningar. Invid
vägen mellan Mellösa och Asker, nära
Telge bro, ligger en stor ödslig backe,
benämnd Onsbacken eller Odinsbacken,
hvarpå finnes en stensättning, utvisande,
att der varit domaresäte, och der
omkring flera större och mindre
stenkullar, men på sydvestra kanten en
helsokälla. Här vid bron har äfven stått
en runsten; men en oförsynt
nämndeman i grannskapet har gjort sig till
lagbrytare och flyttat stenen till sin
gård, der han blifvit placerad vid
porten. På stenen läses: Björn : auk :
Kairvalr : letu : rasa : stin : £ensa : iftir :
Aibiurn : fo^ur : sin : Kufy •. hulbi: selu :
hans. Onsbacken har en gång varit
begagnad till afrättsplats; men man vet
icke, om det skett flera gånger. På
säteriet Hammars egor finnas äfven väl
bibehållna domarestenar. — De
betydligaste egendomarne i socknen äro
Bysta med Brefvens bruk, Hammar,
Wär-sta och Mörby. Adress: Örebro.
Askersund. Uppstad i Örebro län,
25 3/4 mil sydvest från Stockholm och
5 2/8 mil från Örebro, är belägen vid
sjön Alsen, en vik i norra ändan af
Wettern. Staden håller i längd 1,050,
i bredd 700 alnar samt upptager en
areal af 42 tunnland; den anlades 1640
och försågs tre år derefter af drottning
Christina med privilegier,
hufvudsakligen ämnade till uppmuntran af det då
derstädes idkade spik- och nubbsmidet,
hvilket sedan blifvit förflyttadt till de
angränsande socknarna Lerbäck,
Hammar och Gogård. Före denna tid var
Askersund köping under Wadstena.
Stadskyrkan, fordom försedd med två
torn, afbrann 1661 och undergick
återigen samma öde 1776, då äfven större
delen af staden lades i aska. Nu är
Askersund åter uppbygdt ganska
regu-liert med breda gator och rymligt torg,
vid hvilket rådhuset är beläget, tillika
med Prins Oscars elementarskola,
stiftad 1812 genom enskilda bidrag och
invigd 1815 (skolan hade 1854 två
lärare och 39 lärjungar). Derjemte har
staden en flickskola och en folkskola,
hvari 1 856 undervisades 43 gossar och
45 flickor, medan 4 gossar och 11
flickor åtnjöto enskild undervisning samt
13 gossar och 20 flickor undervisades
i hemmet. Askersunds stad utgör ett
konsistorielt pastorat af tredje klassen.
Askersunds folkmängd uppgifves för
åren 1850 —1855 i medeltal till 1,054
personer, af hvilka 626 varit
mantals-skrifna. Staden har 142 bebyggda och
45 obebyggda tomter, taxerade till
146,753 rdr bko, och derjemte 1,658
tunnland jord, taxerad till 48,001 rdr.
De hufvudsakliga näringsfångeu äro
handtverkerier och handel samt
jordbruk. Ar 1856 räknade Askersund 33
handtverkare (deraf 1 qvinna), med 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
