Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspen - Aspenäs - Aspenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aspenäs.
Aspenäs.
107
sjöar fortsattes ned till den stora sjön
Runn.
Aspenäs, ett frälse-säteri i Öster
Wåla socken och härad af Westerås
län, har vacker belägenhet vid sjön
Temnarens norra ända, 1 mil öster ut
från kyrkan. Detta urgamla herresäte
har fordom tillhört de gamla slägterna
Folkunge, Blå och Sparre. Riksrådet,
lagmannen i Östergötland Bengt
Månsson Minnesköld, af Folkunga-slägten,
och kanske äfven hans förfäder, hafva
egt gården på 1200-talet, och Bengt,
som skref sig till Ulfåsa och Aspenäs,
innehade den ännu 1260. Efter
honom ärfdes den af hans dotter,
Katarina, som blef gift med riksdrotset Knut
Jonsson Blå, sonson af den mägtige
Ivar Blå till Gröneborg i Uppland, som
derefter skref sig till Aspenäs, hvilken
egendom ban innehade redan år 1310.
Efter Knut Blå ärfde riksrådet Måns
Knutsson Blå 1348 egendomen, och år
1356 innehades den af en riddare Måns
Gislarsson, hvilket styrkes af ett
gammalt pergamentsbref, som fordom
förvarats vid gården, och ett annat härstädes
förvaradt bref af år 1460 intygar, att
herr Sten Bengtsson varit egare af
godset efter den ofvannämnde, och åter
efter honom hans enka, Anna
Olofsdotter, som gaf det åt Hillevi, Axel
Pedersson Brahes dotter, hvilken blef gift
med riksrådet Bengt Fadersson Sparre.
Efter kon. Gustaf I:s tid hafva slägterna
Trolle, Posse, Horn, Sparre och
Schönberg varit egare af godset.
Aspenäs-grenen af Trolle slägten var
utomordentlig rik. Vid arfskiftet efter egaren af
detta gods, Arvid Trolle, hvilket
förrättades här 1551, fingo hans trenne
döttrar många egendomar sålunda, att den
ena, Elsa, som först egde till man en
Dansk riddare, Joh. Skougard, och
sedan Arvid Gabrielsson Oxenstjerna, fick
Engsö gård jemte 106 hemman; den
andra, Beata, 106 hemman, och den
tredje, Anna Trolle, fick Aspenäs tillika
med 127 hemman.[1] Anna blef först
gift med Knut Haraldsson Soop och
sedan med Låge Axelsson Posse,
hvarigenom godset kom till hans slägt, och
ännu 1630 bodde här en enkefru Karin
Posse. I sednare hälften af 1600-talet
egde riksrådet frih. Per Persson Sparre
Aspenäs och 1683 hans fru, Sigrid Horn.
Sedan föll det genom köp i medlet af
förra århundradet till hofjägmästaren
Anders Schönberg och troligen sedan
till kanslirådet Anders Schönberg, hvars
slägt sålde gården till bruksidkaren
Anders Barchæus, egare af Gysinge i
Gestrikland, med hvilket jernbruk den
sedan varit förenadt. Ar 1772 egdes
godset af en Wittfot och år 1825 af
grosshandlaren Benedicks, hvars
arfvingar ännu äro egare deraf. — Att
Aspenäs i fordna tider varit bebygdt med
borg, omgifven af ringmurar, är
troligt, och att gården under medeltiden
varit befäst samt försedd med dubbla
grafvar och vallar, synes ännu af
platsen, der mangården stått; den iure
grafven var i början af detta
århundrade till en del fylld med vatten.
Gården var fordom belägen ett stycke
från det ställe, der ett kloster sedan
uppfördes, och lemningar synas ännu
efter dess förra läge. Slutligen
flyttades mangården till det ställe, der
kloster-byggnaden varit uppsatt.
Dessutom var äfven här en kyrka, hvarom
vidare här nedan.
Aspenäs’ kloster och kyrka hafva
fordom legat på ofvan beskrifna
sätesgårds egor. Ehuru Rhyzelius i sin
Kloster-beskrifning samlat alla
underrättelser om de kloster, som under katolska
tiden varit inrättade i Sverige, har dock
Aspenäs’ nunnekloster undgått hans
forskningar. Dock lärer ett sådant
funnits vid nämnda sätesgård, hvilket
omtalas i ett pergamentsbref af år 1356,
som förut förvarats vid Aspenäs, men
nu är förkommet. Kanslirådet Anders
Schönberg, som var uppfödd derstädes,
har om detta kloster uppsatt en
berättelse, som här i utdrag meddelas. En
gammal sägen i orten tillegnar den
Heliga Birgitta stiftandet och inrättandet
af detta kloster, förmodligen för
nunnor af Birgittiner-orden, hvilken, efter
hvad man vet, icke inom Sveriges
gränser haft andra sådana kloster än ett i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
