- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
116

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avesta - Avesta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Avesta, en socken i Näsgårds
fögderi af Falu län, ligger 305 fot öfver
hafvet. Areal, mark, jordmån rn. m.
upptagas i Grytnäs’ beskrifning.
Folk-uummern i socknen var 1840 820 och
1856 830 personer. — Avesta är
annex till Grytnäs konsistoriela pastorat,
tillhörande Hedemora kontrakt af
Westerås stift. För öfrigt hänvisas till
Avesta bruk nedanföre. Adress: Avesta.

Avesta, ett koppar- och jernverk i
Grytnäs socken, Näsgårds fögderi af
Falu län, har vacker belägenhet vid
JDal-elfven, 2 mil från Hedemora, 7 från
Westerås, 6 3/4 från Falun och 10 mil
fråu Gefle. Dal elfven gör vid Avesta
tvänne fall, nämligen den s. k.
Stor-forssen, 33 fot på 2,000 fots längd,
samt Lillforssen, 13 fot på samma längd,
enl. C. P. Hällströms afvägning. Detta
bruk har undergått många skiften så
väl till sina inrättningar, hvilka dels
genom eldsvådor blifvit tid efter annan
förstörda, dels af flera orsaker
nedlagda, som äfven till sin verksamhet och
industri, enär det först varit jernverk, så
koppar- jern- och myntverk och
slutligen endast jern- och kopparverk, som
det ännu i dag är. Det uppgifves, att
redan år 1622, på konung Gustaf II
Adolfs befallning, eu undersökning
blifvit anställd vid Avesta-forss för
anläggande derstädes af ett bruk, hvilkej
också anlades i iiten skala 1 6 36 under
ledning af Holländaren Govert Silentz,
som då för tidén var bruksföreståndare
i Säter under Koppar-kompaniet och
dettas dåvarande direktörer, riksrådet Klas
Fleming och borgmästaren Jöns
Iiin-driksson. Sedan fortsattes detta företag
och bragtes till fullbordan af Wallouen
Markus Kock, som i drottning
Christinas tid inkom till Sverige från Liittich
och blef anställd vid myntverket.
Härmed lärer närmare förhållandet vara
följande. Sedan det så kallade gamla
Koppar-kompauiet, ett bolag, emot viss
afgift till kronan bekommit privilegium
exclusivum att uppköpa ali i Falun
tillverkad råkoppar, hade det år 1623
in-förskrifvit från Tyskland några
garma-kare och kopparsmeder, för att med
deras biträde anlägga ett kopparbruk i
Säters ström, der förut ett kronans
jernverk idkades. Detta verkställdes snart,
och derefter blef ali koppartillverkning
i Falun förd till Säter, der eu del
användes till manufaktur-sraiden, allt
under kompaniets uppsigt och ledning.
Ar 1636 beslöto det sednare
Kopparkompaniets intressenter att skilja de
enskildas koppar, som de tillhandlat
sig, från kronans, och fördenskull
anlägga ett eget kopparverk, emedan kol
började tryta i Säters-orten, strömmen
var liten och vatten fattades ofta, och
dessutom vägen var lång till Westerås
för trausporter. Derföre sökte de sig
eu lägligare ort närmare Mälaren och
köpte af bergsmän och bönder i
Djek-nchytte by och Grytnäs socken, ytterst
i Näsgårds län. deras jcruhamrar och
sqvaltqvarnar vid Stora Dal-elfven och
Avesta-forss, hvarest de anlade ett nytt
kopparverk, som blef fullbordadt år
1636. Äfven drottning Christina
donerade till Avesta 2:ne s. k.
Djekne-hytte-rotar, utgörande 2,297 tunnland.
Härefter fördes kronans koppar till
Säter och bolagets till Avesta. Men
som verkets föreståndare på
sistnämnde ställe icke ville nöja sig med den
vanliga afbränningen på råkopparen,
utan fordrade 2 1® af skeppundet för
extra afbränning och anställde vräkare
i Falu våg, hvilka obilligt taxerade
kopparen, hvaraf Bergslagen led stor skada
och besvär, och dessutom krouans
andel i kopparen förminskades, så beslöt
Regeringen att söka förmå
Koppar-kompaniet att sälja sitt garmakeri till
Bergslagen, på det densamma sjelf finge
disponera om sin koppars gargöring och
från vräkande och afslag befrias. Detta
gick äfven för sig; Begeringen och
Koppar-kompaniet sålde bruket år 1641 till
Falu Bergslag för 18,000 rdr, då
kompaniet upphörde och kopparhandelu blef
fri, å hvilken försäljning erhölls
stadfästelse genom Kongl, brefven den 26
Okt. s. å., den 28 Nov. 1645 och den
22 Nov. 1663.

Kort derefter upprättade
Regeringen, på Bergslagens vägnar, koutrakt
med myntmästaren Markus Kock,
hvarigenom han förpligtades att gifva
Bergslagen ett visst årligt arrende samt, utan
allt afslag, vid Falun uttaga kopparen
och sedan på egeu bekostnad föra den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free