Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axelvåld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säteriet är på alla sidor omgifvet af
den sednare socknen. Kågeröds kyrka
ligger äfven gården närmare än Svalufs,
så att herrskapet på Axelvåld nu,
såsom i alla tider brukats, bivistar
gudstjensten i Kågeröd. Orsaken till detta
egna förhållande uppgifves vara
följande: Då pesten en gång hemsökte
gården, skall bud hafva blifvit afsändt till
pastor i Kågeröd med anmodan att
komma till herregården, för att gifva
nattvarden åt en dödssjuk. Denne
nekade att komma; men pastor i Svaluf,
derom anmodad, skvndade att infinna
sig. Egaren af Axelvåld skall då, af
erkänsla för denua oförskräckta
pligttrohet, hafva utverkat, att säteriet
derefter räknades till Svaluf. Efter en
annan utsago skulle detta ombyte vara
föranledt af egarens önskan att
bekomma insocknes-frihet för några till
egendomen hörande, i Svaluf belägna,
hemman. Denna grund har man ansett
vara sannolikare, förmodligen emedan
den är egennyttigare. — Med Axelvåld
har det närbelägna säteriet Möllarp från
lång tid tillbaka varit förenadt under
samma egare. Vid sistnämnde gård
finnas spår efter forntida befästning,
och är denna troligen äldre än
Axelvåld; Jens, Påvel och Gjerd Kjörning,
som lefvat i slutet af 1400- och
början af 1500-talet, nämnas alla som
herrar till Möllarp.
Anläggaren af Axelvåld anses vara
Axel Tönneson Wiffort, efter hvilken
säteriet har sitt namn. Han var
riksråd och befallningsman på Malmöhus
i medlet af 1 500-talet. Han förstorade
Axelvåld derigenom, att han tillbytte
sig år 1579, mot gods på Fyen och i
Jutland, af konungen gårdar i Svaluf,
Karatofta och Lönstorp. Han dog 1580
och ligger begrafven i Lunds domkyrka
jemte sina 2:tie hustrur, Anna
Anders-dotter Jernskägg till Skottarp och Anna
Krabbe. Genom första giftet kommo
Axelvåld och Möllarp under samma
egare. Axel Wiffort hade nämligen
med Anna Jernskägg ärft en del i
Skottarp och sedan af hennes brorson,
Severin Axelsson Jernskägg, tillöst sig
bela gården. Nämnde Severin Jernskägg
var gift med Kjerstin Kjörning och
hade genom henne blifvit egare af
Möllarp, hvilket han 1579 bortbytte till
Axel Wiffort mot återerhållande af sin
fädernegård Skottarp, och från denna
tid hafva begge gårdarne varit förenade.
Ar 1581 egdes gårdarne af Korfitz
Wiffort, troligen den nyssnämndes son, och
efter hans död 159 2 innehade Melchior
Ulfstand, gift med ofvannämnde Ax.
Wif-forts dotter, Elsa, dem, hvilka äfven han
betydligt utvidgade, i det han 1607,
mot annat gods, tillbytte sig af
konungen 10 gårdar i Svaluf, 3 i Halmstad
och 1 i Kågeröd. Efter hans död 1617
ärfde sonen, Axel Ulfstand, Axelvåld
och Möllarp och egde dem till sin död
1634, då ätten utslocknade. Han var
gift med Elsa Lange och hade med
henne dottern Anna Ulfstand, som ärfde
godset samt var först gift med Fredr.
Below till Spötterup och sedan, efter
hans död 1648, med Knut Axelsson
Urue, hvarigenom godset öfvergick till
denna slägt. Urne var egare af
Axelvåld och Möllarp, då Skåne blef åter
Svenskt, och var en bland dem, som
undertecknat Malmö-recess. Han dog
1670 och efterlemnade 4 söner:
Fredrik, Wulf Hieronymus, Jörgen och
Axel, den sistnämnde gift med Katarina
Dahlpil. Dessa herrar lära varit så
släta hushållare, att de nödgats försälja
ali sin egendom, och den sista af dem
skall hafva dött i största fattigdom i
ett gatuhus i Kågeröd, hvilket
herrskapet på Kågeröd af gunst och nåd lät
honom bebo. En deras faster, gift med
den myndige borgmästaren i
Helsingborg Bengt Pihl, adlad Pihlkrona, hade
icke bättre öde. Jemte hustrun skall
Pihl hafva haft del i båda egendomarna
och på vissa vilkor innehaft dem under
kriget, då de voro indragna till kronan.
Efter Pihls död lärer dock enkan råkat
i sådan fattigdom, att lion måste draga
omkring i landet och på herre- samt
prestgårdar tigga sig till uppehälle.
Äunu bibehöll hon dock den gamla
börds-stoltheten och brukade berätta,
huruledes hon, för sitt namns skull,
ådrog sig allmän uppmärksamhet hvarje
gång hon inträdde i kyrkan. Af dessa
herrar Urne har troligen Knut Thott
(se Knutstorp) 1691 köpt egendomen.
Man känner dock icke med säkerhet,
huru dermed hänger tillsammans; ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
