- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
130

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Badelunda - Badelunds-ås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jungfru badat i nämnda offerkälla, som
var omgifven af en offerlund, hvaraf
stället blifvit kalladt Badlund; en
annan uppgift är, att namnet kommer af
bad, båt, och lung, lugn, stilla vatten,
d. v. s. hamn, emedan en sådan
fordom funnits vid Mälaren. Dessa
gissningar blott omnämnas. I socknen
förekomma mångfaldiga fornlämningar och
minnesmärken, i synnerhet på och vid
Badelunds åsen. Grifthögar och kullar,
med eller utan bautastenar eller
stensättningar, finnas: vid Ingeberga och
vid Kyllä i öster, vid förra byn bland
andra en större hög och vid den
sednare 2:ne större. Vid Gryta i
sydvest finnes bland andra en ansenlig
grifthög, och vid Hässlö i söder,
Lundby i vester, Malma i norr samt
vid Furby och prestgården äro större
och mindre grafkullar; men framför
alla förtjenar att ihogkommas den
märkliga Anundshögen
Badelundsåsen, på hvilken inom socknen, från
Tibble till Hässlö, finnas grafplatser tätt
vid hvarandra, hvarom vid
beskrifningen om berörde ås vidare nämnes.
Vid kyrkan och vid det ej långt
derifrån belägna Tibble ser man åtskilliga
stenar till 3 alnars höjd, troligen
begrafningsplatsen Af sägnen firade
källor finnas vid kyrkan, som förut är
nämndt, och vid Gryta. Betydligare
gårdar äro Hessle eller Hässlö och
Malma. Adress: Westerås.

Badelunds-ås. Denna märkvärdiga
ås, som börjar i Dalarne, redan norr
om Svärdsjö kyrka, och afbrytes af sjön
Bunn, men fortsättes på andra sidan
derom, kommer in i Westerås län med
2:ne grenar uti Moklinta och Vester
Fernebo socknar, hvarefter grenarne
förenas vid Sätra på gränsen mellan
Fläc-kebo och Kila. Derifrån framstryker
asen med än växande, än aftagande
betydenhet, i sydöstlig rigtning öfver Bom
fartuna, der en östlig gren möter från
Kumla socken, och öfver Hubbo och
Badelunda socknar, l/2 mil från
Westerås, sticker derpå upp i flera öar uti
Mälaren samt öfvergår till Kjula-åsen
i Nyköpings län. På denna ås finnas
en mängd fornlemningar, och vid
densamma äro äfven historiska minnen
fästa. Det förnämsta minnesmärket här
från hedna tider är en stor grifthög,
benämnd Anunds- eller Amunds hög, der
man uppgifver, ehuru obestyrkt, att
konung Braut-Anund har sin graf.
Enligt Grau’s berättelse (i Westmaulands
Beskrifning), skall denna grifthög under
hans tid, för öfver ett århundrade
tillbaka, omkring roten haft en omkrets
af 109 och en sluttningshöjd af 15
famnar. Ofvanpå sjelfva kullen var en
rund dal, som Grau säger, af 1 ’/2 alns
djup. Norr om högen voro 7 uppresta
stenar, tvänne till 3 ’/2 alns höjd, och
5 grafkullar af 10 till 15 famnars
omkrets h vardera och omkring 1 famns
höjd. På östra sidan af högen syntes
2:ne ringar af stora stenar med smärre
stenar inuti, till antalet 24 i den ena
och 27 i den andra. Söder om högen
låg en omkullfallen sten. — Under vår
tid uppgifves Anundshögen ega en
omkrets af 326 alnar och en
sluttnings-höjd af 42 alnar, hvilket blir ungefär
detsamma. — Grau påstår bestämdt,
att Braut-Anund hvilar i denna hög,
och till styrkande deraf anför han
Ynglinga-sagans berättelse om konungens
död och inskriften på en vid högen
stående runsten. Sagans berättelse
innehåller, att, när konungen en höst
färdats här i orten och ärnade sig till en
af sina gårdar, Himmelshed kallad, der
några bergdalar funnos, så hade snö
och sedan regn till den mängd fallit,
att eti stor klump af sten och sand
lossnade från berget och nedstörtade
öfver konungen och hans medfölje, då
de vid raset färdades der förbi,
hvarigenom de alla blefvo ihjälslagna. —
Bunskriften åter innehåller, att
»Fulkvid lät rista (resa) alla dessa stenar åt
sin son Hedin, Anunds broder.
Vrai-ther uthögg runorna». Af detta synes,
att anledniugar verkligen förekomma för
den uppgifts riktighet, att Braut-Anund
skall uti ifrågavarande Anunds-hög ligga
begrafven. Konung Yngvar hade med
sin gemål Fulkvida, enligt äldre
författares sammanstämmande berättelser, 4
söner, nämnde Anund, hans efterträdare
i regeringen, Hedin, efter hvilken
modern upprest runstenen här på åsen,
samt Skira och Hardin. Dessa bröder,
Anund och Hedin, samt deras moder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free