- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
141

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barksäter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Barksäter (troligen den öfriga delen deraf)
hafva tillhört Arwed Michelson Svarte
Skåning, hvars moder var en dotter till
Ingrid Jönsdotter Geet på Stora Djulö.
Sannolikt hade han genom arf på
mödernet blifvit delegare i Barksäter, ty
den ofvannämnde Jakob Larsson Geete’s
hustru, Margareta Bengtsdotter af
01-dengrene-sUigten, härstammade genom
sin moder från den gamla ätten Geet,
af hvilken äfven Arwed Michelson,
såsom vi sett, på mödernet ledde sitt
urspru ng.

Ar 1558 finnes Barksäter infördt
bland »Kongl. Mnj:ts arf och egna
hem-»man», och efter konung Gustafs död
tillföll det hans yngste son, hertig Carl,
sedermera konung Carl IX, som
stundom lärer besökt gården under sina
resor inom hertigdömet. Han bortskänkte
egendomen år 1580 till sin trotjenare,
Gisle Nilsson Strutz, som dock icke
fick tillstånd att. försälja eller pantsätta
densamma, och hertigen förbehöll sig
dessutom, ifall herr Gisle doge utan
bröstarfvingar, att egendomen efter hans
och dess hustrus död skulle åter
tillfalla hertigen eller hans efterkommande.
Af donationsbrefvet, som ännu finnes
qvar, ser man, att åtskilliga hemman
och lägenheter i Östra Wingåker på
den tiden hörde till Barksäter, hvilka
sedermera blifvit derifrån afsöndrade
och nu lyda under andra egare.
Sådana voro Blåsnäs och Getskaf, nu
hörande till Claëstorps fideikommiss,
Mörk-hulta och Torstorph (skrifves numera
Tholtorp), lydande under Beckershof,
samt Holmen och Lilla Forssa qvarn,
som tillhöra Forssa bruksegare. Gisle
Nilsson gaf Barksäter, med alla
derunder hörande lägenheter, såsom
morgongåfva åt sin hustru, Gunnil
Jönsdotter Rosenstråle, redan året efter
sedan han sjelf erhållit egendomen i
donation af hertigen. Ehuruväl han afled
utan att efterlemna barn, återgick
ändock icke Barksäter till hertig Cail
eller dennes arfvingar, ty fru Gunnil
fick behålla gården genom byte, som
stadfästes af Carl IX:s enka, drottning
Christina, genom ett bref af år 1620.
Under tiden hade fru Gunnil trädt i
nytt gifte med Libert Caüer, som
sedermera blef riksråd, och efter hans
död, år 1608, för 3:dje gången med
Christ. Schering. Hon lefde till inemot
slutet af 1630-talet, men bebodde ej
Barksäter under den sednare tiden, utan
vistades på en annan sin egendom,
Tomta i Bärbo socken. Det synes som
Barksäter då innehafts af Birger
Rosenstråle, som utan tvifvel var en bror
till fru Gunnil. Vid arfskiftet efter
be nne år 1640 tillföll Barksäter herr
Birgers son, ryttmästaren Svante
Rosenstråle, gift med Margareta Qvaas
(eller Marita Qvase, såsom hon sjelf
skrifver sig) och redan förut bosatt på
stället. Denne Svante Rosenstråle hade
varit i tjenst vid ett Finskt regimente,
tog sin hustru från Revel och bodde
någon tid i Tavastland, förrän han
flyttade till Barksäter. Egenhändiga
anteckningar af hans fru finnas ännu i
behåll. Han uppbyggde Forssa
stång-jernshammare på Barksäters område och
dog i början af 1660-talet.

Barksäter tillföll derefter hans son,
generalmajoren och friherren Libert
Rosenstråle, gift med Gunilla
Gyllenstjerna, en dotter till Gustaf Gyllenstjerna
på Skäto i Forssa socken, samt
innehades efter hans död af enkan intill år
1698. Under hennes tid inträffade
reduktionen, då gården indrogs till
kronan, förmodligen till följd af innehållet
i hertig Carls donationsbref af år 1 580.
Imellertid tillät konung Carl XI, att
enkan efter herr Libert Rosenstråle fick
i sin lifstid behålla hvad hon innehade,
och under tiden lyckades det henne att
få utbyta Barksäter från kronan mot
andra hemman och att för gården vinna
säteri-frihet, såsom den af ålder egt.
Sedermera tillföll egendomen hennes
son, kornetten Svante Rosenstråle,
slutligen ryttmästare, gift med Sigrid Märta
Rosenliolm, en dotter till amiralen Erik
Rosenholm på Cathrineholm i St. Malms
socken. Efter hans tidiga död, redan
i början af 1700-talet, synes Barksäter
varit förvaltadt af brodern, majoren
Claës Rosenstråle, för herr Svantes
omyndiga barns räkning, ända till år
1739, då dottern, Catarina Petronella
Rosenstråle, ingick gifte med kornetten
friherre Gustaf Christian Falkenberg,
som derigenom kom i disposition af
egendomen. Fem år derefter försåldes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free