Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beckaskog - Beckershof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en plats genom den subsidietraktat med
England, som afslöts bär den 3
Oktober 1805.
Beckaskogs gård ligger på näset
mellan Oppmanna- och Ifö-sjöarna, och
igenom dess trädgård rinner, tätt invid
den åldriga, med tvänne torn försedda
hufvudbvggnadens murar, en liten bäck,
bekant genom sitt fördelaktiga ålfiske,
som räknas bland de förnämsta i riket.
Godset eger sjelft betydligt utsäde och
god böfångst; men derunder lyda
ytterligare 21 hemman samt 56 gatehus
och torp. Beckaskog egde före
reduktionen 1680 jus patrouatus till Ifö,
men tillhör sedan denna tid Kiaby
församling och betalar årligen till pastorn
på Ifö helgonskyld af 8 tunnor, enligt
en bland kyrkans handlingar förvarad
gammal dom.
Beckershof,[1] ett berustadt säteri i
Östra Wingåkers socken, Oppunda
härad och Nyköpings län, har vacker
belägenhet på en udde i sjön Tislången.
Gården består af 1 mantal, och
underlydande lägenheter utgöra tillsammans
2 1/12 mantal, alla af kronoskatte natur,
hvarjemte på egendomens utmark finnas
en mängd oskattlagda torp, med hvilka
gården beqvämligen kan skötas.
Säteriet anlades på hemmanet Ramninges
mark i medlet af 1600-talet af Carl
Beckerfelt, general-inspektör öfver
kronans krutbruk vid Åker, som från
simpel ryttare hade tjent sig upp till
ryttmästare och blifvit adlad af drottning
Christina. Beckerfelt var gift med en
dotter till ryttmästaren Svante
Rosenstråle på Barksäter och ärfde vid
svärfaderns död Ramninge rusthåll, der hau
raserade 2:ne torp, Timmergölet och
Gunuilstorp, för att få utrymme åt sin
nya anläggning, och uppbyggde
Beckershof »i Ramninge äng på en liten
sand-j>udde, som tillförene hetat Ramninge
»udde.» Ar 1665 fick han säteri-frihet
för sitt nya herresäte.
Efter haus död, i början af 1
680-talel, träffades enkan, fru Gunilla
Rosenstråle, af det missödet, att
Beckershof blef reduceradt till kronan.
Orsaken härtill låg troligen deruti, att
Ramninge varit lydande under Barksäter,
då denna egendom donerades af hertig
Carl till Gisle Nilsson Strutz, efter
hvars död den bordt återgå till
hertigens afkomlingar, hvilket dock ej skedde.
Beckerlelts enka blef visserligen af
konung Carl XI benådad med
besittningsrätt under sin lifstid af hvad hon
innehade; men hennes försök att få utbyta
Beckershof från kronan misslyckades
belt och hållet, utan tvifvel af det skäl,
att hon icke hade tillräckligt vederlag
att erbjuda. I sin nöd vände lion sig
till svägerskan, fru Gunilla
Gyllenstjerna på Barksäter, som haft bättre lycka
med sin bytes-ansökning, och begärde,
att »Ramninge skulle försvaras under
»Barksäter, eftersom det varit ett
der-»under lydande gods.» Då likväl fru
Gyllenstjerna härmed icke kunde hjelpa
sin svägerska, uppstod derigenom en
kallsinnighet, som snart öfvergick till
uppenbar osämja, då egarinnan till
Beckershof begärde få sin andel af
Barksäters och llamninge gemensamma
skogsmark utbruten. Den rättegång, som
härigenom förorsakades, hann icke
afgöras under fruarna Gunillas lifstid.
Ramninge är ett gammalt hemman,
om hvilket man eger underrättelser från
medlet af 1400-talet, då gården var
klostergods under Juleta. Man eger
ett dombref, utfärdadt år 1439 af herr
Folke Laürson, som då »höll Ting med
»ali mogen i Oppunda härad vid
Black-»sta kyrka», hvaruti abboten i Juleta
kloster tillerkännes »Ramninge Konæs.»
Sjelfva gården synes redan långt förut
hafva tillhört klostret; men det så
kallade »Konäset», hvarom bemälda
dombref handlar, är en smal landlunga,
som åtskiljer sjöarna Tislången och
Tisnaren, och hvilken ursprungligen
tillhört häradets allmänning, men från
uråldriga tider begagnats till beteshage
först för Ramninge och sedermera för
Beckershof. Man eger ock en
skrifvelse af år 1440, utfärdad af biskop
Thomas i Strengnäs, hvaruti han hotar
med bannlysning en »Michel i Slux-
»torp, som afhändt Juleta kloster dess
»egodelar vid Ramninge, som kallas
»Konæs och Fiskeverken.» Med de
sistnämnda förstås otvifvelaktigt Noors
ålfiske, som ursprungligen varit beläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
