Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvara - Bergqvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan hans söner. Tafvelsamlingen är
stor, men ej synnerligen märkvärdig.
Godset utgöres af Bergqvara 5
mantal säteri, och derunder höra 2:ne
ladugårdar, Ask af 2 1/4 mantal och
Bergunda af 2 rå och rör. Under gården
lyda 15 större och 43 mindre torp.
Helg-ån, som går genom egorna och
utfaller i Bergqvara-sjön, drifver ofvanför
sitt inlopp i denna sjö, ett litet stycke
frän gården, flera vattenverk, såsom ett
privilegieradt manufakturverk, en
smedja med räckhammare och fordom äfven
nu mer nedlagda spikhararar; dessutom
qvarn med 4 par stenar och en
sikt-qvarn med 3 par, samt vid ett annat
utlopp af ån ett tröskverk. Strömmen,
som drifver alla dessa verk, kallas här
Otterström. Ett stycke ofvanför dessa
qvarnar, i samma ström, vid ßäppe
frälsehemman, som tillhör Bergqvara,
äro en qvarn med 2 par stenar, en
såg-qvarn och åtskilliga stampar. Under
Carl Carlsson Gyllenhjelms styrelse af
detta friherrskap anlades bär ett
glasbruk, hvars verkmästare Czaren i
Moskwa begärde att få låna. Gyllenhjelm
biföll det 1634, »för den naboeliga
cor-respondentz och vänskap skull». Och
Czarens vän på Bergqvara skref sig
glasmästarens »gode vän alltid». De
flesta medlemmarne af Posseska slägten
äro födda här på gården. Egaren af
Bergqvara har från urminnes tider haft
patrouaträtt i Bergunda pastorat;
likväl har detta pastorat från d. 24
September 1685 till 1750 varit regalt och
anslaget till prebende för domprostarne
i "Wexiö. Genom Göta hofrätts dom
den 13 Dec. 1750 återvann
generalmajoren friherre von Otter
patroriat-rättigheten, som egarne till Bergqvara
allt sedan bibehållit.
Fornlemningar omtalas icke inom
Bergqvaras egor. Ett minne från fordna
dagar må dock här meddelas. Vid
Dackefejden i konung Gustaf I:s
regeringstid var Dackens första försök vid
inbrottet i denna ort att bemägtiga sig
Bergqvara slott, såsom en stödjepunkt
för sina blifvande ströftåg vid bygdens
härjande. Han belägrade det derföre
år 1542 med en styrka af omkring
2,500 man. Biksrådet Thure Trolle
försvarade sig då tappert; men Gustaf
Stenbock, som af konungen var utsänd
med krigsfolk att mota Dackens
företag, blef bragt i sådan trängsel, att
han måste söka sin räddning på
Bergqvara slott. Dacken »ville blott blifva
af med Stenbock och hans krigsfolk, så
visste ban nog hvad han skulle göra.»
Tvärtemot hvad man öfverenskommit i
stillestånds-afhandliugen, nämligen att
vapenhvilan skulle räcka från
Magdalena- till Allhelgona-dag, sedan Stenbock
lemnat Bergqvara, sköflade och
uppbrände han slottet kort derefter, vid
hvilket tillfälle Trolles husfru,
Magdalena Gyllenstjerna, som här låg i
barnsäng, knappt med lifvet kunde
undkomma.[1] — Följande utmärkte män äro
födda på Bergqvara: 1785
landshöfdingen i Malmö län, grefve Salomon
Posse; 1787 majoren grefve Carl Otto
Posse, egare af Björnö; 1788
assesso-ren i Bergs-kollegium, grefve Erik Posse,
egare till Gottenviks kopparverk; 1792
en af rikets herrar, riksmarskalken
grefve Arvid Mauritz Posse och
landshöfdingen i Christianstads län, grefve Knut
Axel Posse.
Bergqvara. Köping i Kalmar län
och Söderåkra socken, lyder under
Kalmar och till en del under Carlskrona
stad, från hvilka bägge den är ungefär
4 1/2 mil aflägsen. På köpingsplanen
bo 73 personer; köpingen har 2
handlande, 3 handtverkare och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
