Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernshammar - Bersbo koppargrufvor - Bestorp - Betal-sjön - Beted - Bettna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rar och 4 härdar samt 19 skfb 10 1&
hammarskatt; tackjernet köptes då. Ar
1845 hade det 2,000 skfb årligt smide,
ined köptackjern, hvarför erlades 26
skU hammarskatt, och skeppning på
Stockholm. För närvarande har bruket
4 fria härdar. — Mangårdsbyggningen,
af trä, utantill belagd med tegel, är
prydlig och rymlig och omgifves af
park och trädgård, der ett ypperligt
orangeri är anlagdt.
Bersbo koppargrufvor äro belägna på
Bersbo heminans egor i Wärna socken,
Bankekinds härad och Linköpings län.
Hemmanet eger säterifrihet och hörer,
tillika med grufvorna, under Adelsnäs
fideikommiss. Bersbo grufvor omtalas
1655, men troddes då hafva legat öde i
längre tid. Grufvefältet består
egentligen af tvänne sådana, Cathrinebergs-, i
rödkornig granit, och Bondgrufve-fältet,
i grå granit. Det förstnämda upptogs
1671, då man der fann spår efter äldre
arbeten; malmgången går på djupet till
100 famnar, och grufvan har blifvit
beryktad genom de stora rymder, som
blifvit utsprängda i henne. År 1817
uppsattes af Samuel Owen en
ångmaschin om 15 hästars kraft, till
uppfordring af malm och vatten; men så väl
denna maschin som byggnader,
materialier och inventarier förstördes af en
eldsvåda i Maj 1825, då förlusten
räknades till 100,000 rdr bko. På
1830-talet var allt åter i stånd, och
malmbrytningen hade börjat på nytt redan
1828. Bondgrufvefältet upptogs 1764
och bearbetades till 1775, hvarefter det
låg nere till 1795, då det åter
bearbetades ett par år, men 1797 nedlades
såsom icke lönande. På grufvefältet
upptagna sednare grufvor äro Stall-,
Katt-, Käring-, Smedje- och
Osterbo-grufvorna m. fi. Största grufvan på
Cathrinebergsfältet hade 1761 16
famnars djup, på 1820-talet omkring 100,
år 1853 ända till 116 famnars djup,
med 126 fot långt arbetsfält å botten.
Ar 1850 steg hela antalet arbetare
med hustrur och barn till nära 500
personer.
Bestorp, ett frälse-säteri i Forsheda
socken af Westbo härad och Jönköpings
län, fordom kalladt Beestorp, ett
gammalt herresäte, tillhörigt slägterna Hand,
Hjulhammar, Beuterhielm och Ruuth.
Bestorp tillhörde slägten Hand, och
denna slägts gamla vapen stod måladt
på fönsterrutorna i
karaktersbyggningen derstädes, hvilken sedermera
bortflyttades. Sedan flera af slägten
Hjulhammar innehaft gården, kom den till
slägten Reuterhielm, och Nils
Reuterhielm utbytte Bestorp till frälse. Fru
C. Gyllencornett egde godset viel år
1730 och C. G. Reuterhielm på
1740-talet. Kammarherren Reuterhielm
sålde det omkring 1780 till riksråd
innan Ebba Christina Ruuth, som
förenade det med Källunda säteri i Kärda
socken af Östbo härad. Från henne,
som %jorde Källunda och Bestorp med
flera tillhörande hemman till
fideikommiss, öfvergick gården till hennes son,
hans exc. grefve Erik Ruuth, som 1810
öfverflyttade fideikommiss-naturen till
Gundralöf i Skåne och sålde Källunda
med Bestorp till lagmannen Carl
Danck-wardt, hvilken innehade Bestorp 1852.
— Sedan byggnaderna vid Bestorp
blifvit flyttade, som förut är nämndt,
uppsattes de åter vid Åminne då
anlagda jernverk i Kärda socken af
Östbo härad.
Betal-sjön. Sjö uti Ångermanland,
med aflopp i Ångerman-elfvens nordliga
källgren kort före dennas förening med
Wengel-elfven.
Beted. Gästgifvaregård i Jernskogs
socken af Nordmarks härad och
Carlstads län, strax norr om Jernskogs
kyrka; skjutsar till:
| Flogned, n. o. | 1 1/2 mil. |
| Månserud, söder | 1 1/8 » |
| Påterud, n. v. | 1 » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
