Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bettna - Betsberg - Bexheda - Biby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sluttande åt ömse sidor medelst mer
omvexlande och kuperade, småkulliga
trakter, med kärr och små vattendrag.
Ett af dessa går från Dalby-sjön till
Earnbyviken i Wrena; ett annat långt
i vester, från Telgaren i Lerbo, utfaller
i Yngarn. Mest omvexlande,
åtminstone stycktals af ovanlig
naturskönhet, äro stränderna af sistnämnda sjö,
äfvensom Åkerön i densamma, med
bergbackar, slätter, ängar, löt- och
barrskog. Rådande jordmånen är lera, af
mer eller mindre god art; näringar äro
åker-, ängs- och något skogsbruk, fiske
m. ra. Socknen innehåller 56’/,
förmedlade mantal, hvaraf 21 3/8 skatte,
3 1/8 krono och 31 3/4 frälse.
Folknummern var år 1810 1,316, 1840 1,555
och 1856 1,675 personer. Bettna
socken har både fast och ambulatorisk
folkskola, med 2 examinerade lärare,
och 2 ambulatoriska läserotar. Ar 1856
besöktes den förra skolan af 48
gossar och 38 flickor, den sednare af 29
gossar och 18 flickor; dessutom
undervisades i hemmet 19 gossar och 33
flickor; tillsammans 96 gossar och 89
flickor. Således inalles 175 skolbarn.
— Bettna utgör för sig ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen i
Oppunda Östra kontrakt af Strengnäs stift.
Kyrkan, belägen 3 1/2 mil från
Nyköping och 8 mil från Strengnäs, är byggd
på 1400-talet, men utvidgad år 1774.
Hon har flera adliga epitafier; i Åkerö
gårds graf står riksrådet grefve C. G.
Tessins likkista; men ingen minnesvård
utmärker för efterverlden denna
namnkunniga statsmans hvilorum. Ar 1666
slog åskan ned i choret och krossade
några grafstenar; skadan blef sedan
reparerad af Åkerö egare. — Af
fornlemningar har socknen stor rikedom:
grafhögar i nejden af kyrkan och emot
Brosund, borgruiner på Wisebevget nära
samma sund, runstenar i södra bygden,
en bautasten vid Åkerö, m. m.
Förnämsta godset är Åkerö. Adress:
Nyköping.
Betsberg, se Bispberg.
Bexheda, en socken i Östra Härad
af Jönköpings län, har en areal af 8,054
tunnl., hvaraf 680 äro sjöar och kärr.
En å, här kallad Bexheda å, i Hvetlanda
och Alsheda Gy-ån, sedan Emm-ån,
går igenom socknen. Sjöar äro: Björne,
Bodesjö och Grumlan. Marken är mer
bergaktig än jemn. Jordmånen består
till större delen af alfjord, ibland starkt
sandblandad. Skogen är tillräcklig.
Hufvudnäringen är jordbruk, äfven
körslor af brukseffekter och malm.
Socknen innehåller 25 mantal, deraf 20 1/4
skatte, 2 1/4 krono och 2 1/2 frälse;
tillsammans med annexet Näsby 51 3/4
mantal. Folkmängden var 1810 550,
1840 750 och 1856 769 invan.
Socknen har ambulatorisk skola med 1
examinerad lärare, gemensam med Näsby
annex; 1 856 besöktes skolan af 35
gossar och 41 flickor eller inalles 76
skolbarn. — Bexheda utgör, tillika ined
annexet Näsby, ett konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen inom Östra Härads
kontrakt af Wexiö stift. Kyrkan, som
ligger 7 1/2 mil från Wexiö och 8 1/2 mil
från Jönköping, är gammal och byggd
af sten. Hennes skrud stals 1695, då
hon fick kollekt i stiftet för att kunna
köpa en ny. — Socknen, som kallas
Bechsid i en handling af år 1300, har
sitt namn af Bexheda-ån. Adress:
Hvetlanda.
Biby, ett säteri i Gillberga socken
och Wester-Rekarnes härad af
Nyköpings län, beläget icke långt från
llyn-devads ström, är ett gammalt herresäte.
Riksrådet Laurens Ulfsson (Blå)
bortbytte 1418 Biby till Bo Dyre. Har
sednare tillhört slägten Stjerusköld från
slutet af 1500-talet till 1676, då
riksrådet och amiralen friherre Claës
Stjern-sköld här afled och var den sista af
sin slägt, som egde Biby. Gården kom
sedan genom gifte till amiralen Gustaf
Sparre, reducerades från honom, raen
återlemnades på lifstid. Sparre
pantsatte sedan gården till Rikets St. Bank.
Köptes af J. Lohe 1703, hvarefter hans
enka innehade gården 1719; den ärfdes
af dottern, enka efter landshöfdingen
Leijel, och innehades af henne 1760—70.
Kora derefter 1782 till slägten v.
Celsing och egdes af majoren von Celsing
och, efter honom, af hans enka på
1820-talet. Nuvarande egaren är
brukspatronen Lars Gustaf von Celsing, gift
med Gustava Ottilia Fleming. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
