Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopskulla - Biskops-stenarna - Biskopsudden - Bispmotala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som under katolska tiden blifvit
ditskänkt af någon adlig person. Den är
prydd med sex särskilda teckningar,
icke illa gjorda. Den första föreställer
Christus på korset, hvaröfver står: J.
N. R. S.; den andra: St. Petri bild,
hvarunder läses: S. Petri Apo; den
tredje: ett okändt helgon, med en staf
i handen och omgifvet af stjernor; den
fjerde innehåller följande inskrift,
likasom på ett band: Jhesus nasareus rex
judeorum help; den femte: St. Jöran på
draken, och den sjette: ett adligt
sköldemärke, med en bjelke tvärtöfver och
en på snedden, två horn på hjelmen,
eller samma vapen, som ofvannämnde
Lauréus Jenisson till Hambra förde år
1444.
Socknens namn härleder sig utan
tvifvel af en här liggande gård, kallad
Collem (Kullen), som redan på
1100-talet tillhörde erkebiskopsstolen i
Uppsala, och hvarå påfven Lucius III gaf sitt
skyddsbref den 5 Nov. 1185. Derefter
anslog erkebiskop Jakob Erlandsson år
1280 sin gård (curiam suam) Kollar,
med allt tillbehör, till underhåll för
sex chorgossar vid Uppsala domkyrka,
läggande dertill socknen Kollar, och
frikände ban densamma från all biskoplig
domsrätt samt öfverlemnade till
domkapitlet full rätt att i nämnde församling
ombesörja allt efter eget godtfinnande.
I den gamla Biskops-krönikan
förekommer äfven, att nämnde erkebiskop
stiftat af gården Biskopskulla, tillika med
socknen Kulla, ett prebende i Uppsala
domkyrka, i hvilken han anställt sex
gossar för chortjensten (Hic de mansione
Biscupscullum, cum ecclesia Cullum–-
ordinavit præbendam in ecclesia
Upsaliense, in qua instituit sex parvulos pro
servitio chori). Häraf finner man, att
gården då kallades Biskopskulla, men
socknen endast Kulla. Sedermera fick
äfven socknen namnet Biskopskulla till
skilnad från den närliggande Kulla
socken, äfven belägen i Lagunda härad,
som för samma orsak benämdes
Bondekulla; i ett bref af år 1326
förekommer först benämningen Biscupscullum.
Någon gård Kulla finnes icke nu i
socknen, om ej nuvarande prestgården
fordom haft detta namn. — Inga
märkliga fornlemningar inom socknen
uppgifvas. Fyra härvarande gårdar
nämnas i handlingar från 1200-talet och
en redan år 1185. — Landsberga är
den enda betydligare egendom
härstädes, hvarjemte kan nämnas Hormesta
såsom ett gammalt herregods. Adress:
Enköping.
Biskops-stenarna. Så kallas
gränsmärket mellan Uppland, Södermanland
och Westmanland eller, rättare, mellan
Uppsala, Strengnäs och Westerås stift;
ty, om icke så varit, hade de ej blifvit
kallade Biskops-stenar. Sägnen är, att
biskoparne i Strengnäs och Westerås
samt kanikerua i Uppsala här haft ett
sammanträde, för att öfverlägga om
konung Carl VIII:s störtande, och
kanske hafva stenarne då blifvit resta till
minne af detta upproriska prestmöte,
eller ock på det hvar och en af de
sammanträdande skulle få afgöra saken
inom sitt stift, för att undvika ali
rangtvist, likasom Sveriges och
Danmarks konungar fordom gjorde vid
möten på Brömsebro. Dessa stenar stå
på en liten holme mellan Mersön i
Uppland, Aspön i Södermanland och
Engsön i Westmanland.
Biskopsudden, eller Bergsjölund.
Sannolikt det först bebyggda stället på
Waldemars-ön eller nuvarande Kongl.
Djurgården, af Carl X tillämnadt till
plats för ett lustslott. Stället
innehades i Gustaf III:s tid af frih.
Sprengtporten, sednare af Fries, som här
anlagt den s. k. Friesens Park. Det har
sedan 1838 stått utan åbvggnad; men
en sådan håller man nu på att der
uppföra.
Bispmotala. Gammal gård i Motala
socken, Aska härad af Linköpings län,
har en härlig belägenhet vid Wetterns
vik Vårviken, 1/8 mil från kyrkan.
Motala, som gården fordom hette, är
urgammal, och sägnen berättar, att här
i hedentiden bott en höfding. Under
katolska tiden lades den under
biskopsstolen i Linköping och fick namnet
Bispmotala, bortbyttes till Wadstena
kloster, men indrogs till kronan genom
Westerås recess 1527. Sedan tyckes
gården till en del hafva kommit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
