- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
181

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bispmotala - Bispberg, eller Betsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enskilda personers bänder, okändt om
genom köp, donation eller förläning. Så
skref sig Johan Anckarfjell, död 1683,
till Storgård och Bispmotala. Major
Schildt och presidenten Erik Gammal
Ehrencrona nämnas som arrendatorer
af gården, hvilken 1760 innehades på
arrende af kammarherren friherre Carl
Gammal Ehrencrona och sedermera af
hans enka, Helena Ehrenbjelke, och
deras arfvingar. Från år 1800 var
gården utarrenderad till
kronobefallnings-raannen Nils Rignér, som 1808 med
Kongl. Maj:ts tillstånd transporterade
den på kammarherren G. M. U.
Fletwood. Ärliga arrendet utgick då med
55 tunnor 16 kappar spannmål, och
var arrendatorn skyldig att hålla ett
schäferi af 50 Spanska får och en hingst
till ortens tjenst. Gården såldes på
1830-talet for 26,666 2/3 rdr och egdes
1850 af A. F. von Homejer, 1853 af
brukspatron Beselin. Gården består nu
af 4 7/8 vnantal skatte. På egorna
finnas lemningar efter skansar, hvarom
vidare vid socknens beskrifning.
Hertig Johan af Östergötland lär här hafva
haft en jagtpavillon.

Bispberg, eller Betsberg.
Jerngrufva, belägen i Säters socken och fögderi
af Falu län, 1/4 mil o. n. o. från
Säters stad och på nordvestra sidan i
sluttningen af don i orteu allmänt
bekanta bergsträckningen Bispbergs
klackar.
När grufvan först upptäcktes, vet
man icke; men af hennes vida
dagöppning och ansenliga varphögar kan min
sluta, att hon är uråldrig. Hvad man
dock vet, är att hon finnes nämnd i
konung Eriks af Pommern privilegier
af år 1420, hvilka innehålla en
bekräftelse af dem, som Bispberget med öfriga
jernbergslager förut erhållit af
drottning Margareta. Egare af grufvan har
af ålder varit det i bergslagens sigill
nämnda Betzeberga-lag, som bestått af
Säters, Hedemora, Husby samt en del
af Tuna och Garpenbergs socknar.
Derjemte hafva biskoparne i Westerås
under katolska tiden af dåvarande
konungar varit förlänta med stora inkomster
af denna grufva så väl som flera andra
gamla och ansenliga grufvor.
Biskoparne hade sin egen hytta 1/4 mil öster
om grufvan vid Bispbergs-hyttan,
Westerås kaniker sin vid Königs-hyttan;
men kronan uppsraälte sin afradsmalm
vid den s. k. Sätra gård, der hon hade
sitt hyttebruk inrättadt.

Sedan kon. Gustaf I vid
reformationen, enligt Ständernas beslut och
Westerås recess år 1527, indragit de
andligas ansenliga gods och räntor till
kronan, hade konungarne sjelfva, jemte
bergslagen, till en tid låtit bryta
grufvan och sörjt för hennes renhållande,
men derpå emot tionde-afgift upplåtit
henne till bergslagen, hvilken genom
indelta rotar förestått gruf-brytningen.
Denna skedde då för tiden så
oförståndigt, att ansenliga och täta ras
igenstörtade malmbottnarna tid efter annan
och till slut alldeles hindrade tillträdet.
"Utom den ringa malm, som kuude
vinnas af väggarna i dagöppningen och de
få ännu qvarlemnade spjelkarne af
pelare och bergfästen, hade grufvan
således i 20 år stått öde, då efter
bergmästaren Scheffers och bergstingsrätteus
i Säter offentliga uppbud hon är 1607
öfvertogs af landshöfdingen friherre Nils
Gripenhjelm för Nisshyttan till y3:del,
och af brukspatronen Johan Angerstein
för Wikmansbyttan till 2/3:delar. För
att åtkomma malmen på djupet,
anlades derefter ett schackt, benämndt kon.
Carl XII:s schackt, på sydöstra sidan
och utom stora dagöppningen. Detta
schackt blef neddrifvet till ett djup af
34 famnar i gråberg, dä det år 1737,
till följd af malmstreckens fallande åt
sydost, träffade den väntade
malmtillgängen; schackt-sänkandet förtsattes
derefter i malm; ort indrefs under den
af ras betäckta botten, och malmfältet,
i sträckning från s. v. till n. o.,
öppnades, och har brytningen alltsedan
fortgått. Malmen är för sin halt och
goda art i alla tider räknad ibland de
bästa af rikets jernmalmer.
Malmfångsten blef efter hand ökad, och grufvan
har i sednare tider årligen gifvit
ungefär 42,600 sk® malm (1856: 54,481
sk®). — Uppfordringen, som i gamla
tider skedde med begagnande af
hästvindar, går nu med vatten alltsedan ur
1609, då uti den s. k. Ljuster-ån och
Säters vattendrag en vattenkonst
byggdes med en stånggång af 937 famnars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free