Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjersgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemna sitt vatten åt denna lilla insjö.
Holmén, på hvilken gården ligger, är
genom en träbro förenad med fasta
landet, hvarest, sydvest om
karakters-byggnaden, ladugården är belägen,
hvilken består af fvra korsverksbyggnader.
Parken, som i söder och öster
omgifver insjön, är rik på trädslag, vidsträckt
och vacker. Der ser man grifthögar, i
hvilka kundra-åriga ekar slagit sina
rötter. Vester oin parken och med den
förenad ligger en stor trädgård,
utvidgad och mycket förskönad af frih. Axel
Erik Gyllenstjerna.
Bjersgård taxerades 1697 till 54
tunnor rågs och korns och 6 tunnor
hafres utsäde samt 450 lass hö. Vid
1715 års taxering upptogs godset till:
säteri 70, insockne frälse 184 och
utsockne frälse 112 tunnor, allt
hardtkorn. År 1767 utgjorde Bjersgård:
säteri 7V4, insockne frälse 17 43/48 och
utsockne frälse 10 3/4 mantal samt 28
insockne frälse gatuhus och torp m. m.
För närvarande (1853) utgör Bjersgård:
säteri 73/4, insockne frälse 22 99/144 och
utsockne frälse 5 13/24 förmedlade
mantal. Derå finnas 42 större och mindre
torp, en skattlagd qvarn med 2 par
stenar, ett enbladigt vattensågverk och
2:ne fattighus. Dessa hemman och
lägenheter äro belägna i Norra och
Södra Åsbo härader. Tunnlandtalet kan
icke med bestämdhet uppgifvas.
Trädgård och park upptaga 5 0 tunnland.
Gården har god tillgång på skog,
tillräcklig äng, stora torfmossar, fiske i
insjöarna samt skattlaxfiskc i Rönne
och Beljane åar.
Bland fornlemningar, sägner och
minnen, fästa vid Bjersgård, må
följande omnämnas: I parken derstädes
finnas flera större och mindre
grafhögar; äfven omtalas en plan, der stora
stenar äro uppsatta, af folket kallade
Jättestenarna. — I Gråmanstorps by
bodde i äldre tider Gråsven eller Svend
Graa, af hvars slägt byn säges hafva
fått sitt namn och kyrkan vara byggd.
Ar 1598 sågos ännu lemningar efter
hans gård. På Smullerup, som ligger
i samma socken och nu hörer till
Bjersgård, bodde herr Vogn. Denne blef
under någon tvist dödad af Gråsven,
som för detta mord erlade 3,000 mark
silfver och guld. Men snart utbröt
ånyo tvisten imellan de båda familjerna.
Vogns hustru, fru Mette, lät göra sig
en guldstol, som hon uppställde åt sig
i kyrkan. Retad af detta hennes
högmod, satte sig Gråsven i hennes stol,
och, då non bad honom gå ur den,
slog han henne »ned till sorten jord».
Fru Mette ilade hem och berättade för
sina söner den lidna smäleken samt
uppmanade dem att hämnas. I en täck
lund, af folket kallad Rosenlund,
samlades Vogns söner och slägtingar,
anförda af herr Thule Vognsen, och lade
råd; stället kallades sedan »Stefnen».
De förklädde sig till jungfrur och
gingo så till Gråmanstorps kyrka. En af
Thule Vognsens tjenare varnade
Gråsven; men denne aktade icke derpå,
utan gick skaran till mötes, räckande
handen åt herr Thule, som gick i
spetsen. Då Thule i vredesmod förebrådde
honom mordet på fadern och moderns
skymf, flydde Gråsven in i kyrkan och
blef der af Thule dödad. Blodet kunde
100 år derefter ännu synas på väggen,
och vid kyrkan förvarades hans
hufvudskål, »ille forhugget». Äfven Thule
Vognsen säges hafva blifvit dödad af
Gråsvens följeslagare. Slägtingarne
berättas derpå hafva gifvit sitt
arfvegods åt Herrivads kloster för läsandet
af sjiilamessor öfver de aflidna. Dessa
gods tillbytte sig sedan Mogens
Gyllenstjerna den Yngre på Bjersgård af
konung Fredrik II. Denna händelse är
besjungen i den gamla Danska
kämpa-visan om »Thule Vognsen och Svend
Graa»; men der förlägges skådeplatsen
till Lunde kyrka på Jutland. Chytræus,
på hvars berättelse denna framställning
till större delen är stödd, uppgifver
dock, att händelsen tilldragit sig i
Gråmanstorp, hvilket äfven intygas af en
år 1624 gjord anteckning. Uti denna
sednare anföres som bevis intyget af
en nittio årig man, som vittnade, att
han hört sin farfar berätta, att i
dennes ungdom bodde i socknen 4
herremän: Gråsvend i Gråmanstorp, herr
Thule på Bjersgård, Nils Eriksson i
Smullerup och en onämd i Holm. Väl
strider denna uppgift emot den af
Chytræus lemnade, som säger, att Thule
Vognsen bodde på Smullerup; men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
