Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blackstad - Bladåker - Blanka, eller Blankaholm - Blasieholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
invigdes den 14 Juli s. å. — Betydligare
egendomar inom socknen äro säterierna
Källsberg och Trästad.
Bladåker. Socken i Stockholms län
och Närdinghundra härad, mellan
sjöarna Giuningen i vester och
Järinge-sjön i öster, hvarförutan sjön Wellen
nästan delar socknen midt itu, och den
från Ginningen utgående Olands-ån till
en del bildar socknens norra gräns mot
Alunda och Ekebyr socknar. Socknens
areal är 17,311 tunnland, af hvilka
2,3 5 0 äro sjöar och kärr. Vid
Olands-ån är tämligen jemn bygd; det öfriga
är hufvudsakligen berg- och skogsmark,
särdeles öster ut i den s. k.
Morbvg-den. I socknens vestra del är
jordmånen lerhaltig, annars och mest lättjord
och sand. Näringarne äro åkerbruk,
ängs-, skogs- och bergsbruk med dertill
hörande körslor samt något fiske.
Hemmantalet är 21’/4 förmedlade mantal;
folkmängden, 1815 693, 1840 864, var
1856 865 personer. Socknen hade
sistnämde år fäst skola med 24 gossar
och 10 flickor, ambulatorisk skola med
9 gossar och 15 flickor, hvarjemte 1
gosse undervisades i allmänt läroverk
och 20 gossar samt 32 flickor i
hemmet. Skollärarne voro tvänne, bägge
examinerade. — Bladåker är annex till
Ekeby i Uppsala län och hörer till
Olands och Frösåkers kontrakt af
ärkestiftet. Socknen förekommer under
namnet Bledakir eller Bladaker 1303 och
hörde 1314 till Nærdighiahundari.
Kyrkan är gammal, byggd af gråsten,
reparerad 1842; altartaflan, målad af
Auna Ehrenstrahl, är eu skäuk af
konstnärinnan. — De vigtigaste gårdarne i
»öcknen äro Eungarn, Norrgarn och
Bennebols masugn. — Adr.: Uppsala.
Blanka, eller Blankaholm. Gärd i
Hjorteds socken och Södra Tjusts
härad af Kalmar län. Gården tillhörde
kronan, då den 1625 donerades till
Göran Gyllenstjerna. En Krister Zelow
var härtill egare 1676 och Georg
Zelow 1685, sedan 1767 en von
Garde-meiu och derefter en Cederbaum.
Assessorskan Liljeustolpe egde
Blankaholm, tillika med Mjöshult i samma
socken, 17 99 oeh öfverstelöjtnant
Kobert Montgomery 1829.
Blasieholmen är nu med Norrmalm i
Stockholm en landfast udde, sydvest om
Jakobs kyrka, men har i äldre tider
derifrån varit skild och utgjort en liten
holme, innesluten af det vattendrag,
som från Norrström gick utefter
nuvarande Lilla eller Östra Trädgårdsgatan
och föll ut i Ladugårdslandsviken, som
då sträckte sig upp till fordna
Packartorget, numera Norrmalmstorg. Öfver
Näckeström, som denna strömgren
kallades, var en bro, Näckebro benämd,
ännu befintlig i drottning Christinas
tid, hvilket inhemtas af ett Kongl, bref
den 6 Juli 1652, deruti
överståthållaren baron Rosenhane anbefalldes, »att
med det första besörja reparationen af
Näckeströms bro, imellan Östermalmeu
och Blasieholmen, helst, sedan
Ladugårdslandet under staden blef doneradt,
vägen öfver berörde bro till
Blasieholmen allmänt nyttjades.» Holmen
kallades i äldsta tider Käpplingen, och
sitt nuvarande namn tros den fått af
en välmående borgare på 1590-talet,
Blasius Dundej, hvilken här hade ett
hus. Ryktbar i historien har holmen
blifvit genom den å densamma år 1389
begångna mordgerningen å 60 Svenska
borgare, hvilka natten imellan den 11
och 12 Juni sistnämde år blefvo af
Stockholms Tyska borgare fängslade,
öfverförda från slottet till Käpplingen
och der inkastade i ett gammalt
trähus, hvarpå sattes eld, så att de arma
fångarne lefvande innebrändes.
Miss-gerningsmännen skola till syndabot och
åminnelse af detta mord blifvit ålagda
att, med sin kostnad, invid den
dåvarande allmänna vägen genom
Södermalm öfver nuvarande Tullportsgatan
till Skans tull, uppsätta 3:ne stenpelare,
hvilket äfven lärer skett omkring år
1400, och deraf platsen fått namnet
Pelarebacken. Pelarne bestodo af 3:ne
höga stenar, på hvilka stycken ur
Christi Pinoshistoria voro föreställda. Af
dessa monumenter är nujiiera endast
ett i behåll, en Gotlands-kalksten,
upprest å backens östra sida och infattad
i en ram med fot, båda af gjutet
tackjern. Stenen är öfver 5 alnar hög och
omkring 1 1/2 aln bred samt föreställer
Christus på korset och nedanföre 2:ne
på ömse sidor derom stående qvinnor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
