Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka penningar hufvudsakligen
indragas i länet, äro trävaror och bränvin.
Af de förra kan ingen vinstgifvande
export i år väntas.
Bränvinstillverk-ningen har varit högt uppdrifvet, och
man har i allmänhet odlat potates som
rudiraateria för bränvins produktionen.
Större delen af jordbrukarne beror
derföre af bräuvinsbrännariies förmåga att
drifva sin tillverkning i en skala, som
motsvarar potates-odliugen, och att
betala potatesen med högsta möjliga pris.
Ar 1857 tillverkades i länets 33 större
bränneriet 823,792 kannor bränvin och
i de 574 smärre sannolikt öfver 600,000
kannor, medan de smärre brännerierna
erlade l/2 eller 2/3 mindre skatt för
hvar kanna än de större. Nu har
skatten blifvit förhöjd och de små
pannornas afverkningsförmåga bestämd till ett
belopp, som kanske öfverstiger det
verkliga, och detta torde hafva den följd,
att bränvinsbränningen blir betydligt
inskränkt och potatespriserna
nedtryckta, hvarigenom ställningen för den, som
icke utbytt potates-odliugen mot
sädt-.s-produktion, måste bli högst
bekymmersam.» — I denna mörka tafla afhöras
ännu icke några föräudringar till det
bättre.
Blekinge län är uppskattadt till
10,981,300 rdr bko för landsbygden
och 2,806,744 rdr bko för städerna
samt erlägger i ärliga statsbidrag för
den förra 47 1,854 , för de sednare
115,814 rdr bko. Af den uppgifna
statsbidrags-summan åtgå för rustning
och rotering inalles 26,960, — för
presterskapets aflöning 38,469, — till
fattigvården 35,660, — för
väghållningen 1 1,500 rdr bko, m. m., hvartill
komma de indirekta skatterna,
stämpel-pappcrsafgift, sjötullsmedel, o. s. v., så
att länets hela beskattning år 1855
icke utgjorde mindre än 600.000 rdr
bko eller kanske närmare 1 million rdr
rmt. — Länet är indeladt till 1,694
båtsmansnummer.
För ordningens vidmagthållande på
landet sörja 2 kronofogdar, biträdde af
9 länsmän och vederbörliga
kronofjer-dingsmän. Dessutom finnas i länet 2
landsfiskaler och derjemte speciela
till-syningsmän för att beifra förseelser mot
bränvinsförorduingarua (dessa tillsynings-
mäns antal var sju år 1855). Bland
fängelser märkas länsfängelset i
Carlskrona med 92 celler, kronohäktet i
Carlskrona med 30 celler och
häradsfängelset vid Norje i Listers härad med
12 celler. — Fattigvården besörjes i
allmänhet ordentligt, och för
helsovården finnas på landet 2 provincialläkare,
stationerade i Carlskrona och
Sölvesborg, samt en distriktläkare i Ronneby.
Länet har sitt lasarett och kurhus i
Carlskrona; men en afdelning deraf
flyttades 1854 till lägenheten
Gustafsberg vid Carlshamns stad;
sockne-apothek finnes endast i Ronneby köping;
ännu 1855 saknades examinerade
barnmorskor i 8 af länets socknar. —
Tvänne vederbörligen examinerade
djurläkare finnas i länet.
Folkundervisningen fortgår i alla
länets socknar enligt Kongl.
Förordningen den 18 Juni 1 84 2, och utom
städernas skolor, — ett högre
elementarläroverk i Carlskrona samt lägre
elementarläroverk i Carlshamn, Sölvesborg
och Ronneby, — har länet en
landtbruksskola på Marielund. — Bland
öfriga allmänna och kommunala
inrätt-uingar märkas: ett i Mjellby socken
1855 bildadt bolag till ersättande af
skadad eller förlorad fiskredskap, —
ett kreaturs-försäkringsbolag, —
sockenmagasinet’, blott i lloby och Backaryd,
— sparbanker i Carlskrona, Carlshamn,
Ronneby köping och Jemshögs socken,
—och slutligen länets Allmänna
Brandstodsbolag, som den 31 Mars 1 855
ansvarade för en summa af 1 4,342,1 00
(deraf 7,449,550 för byggnader och
6,892,6 50 för lösören) rdr bko.
Man vill härleda namnet Blekinge
från ordet blek, som skall betyda stilla,
lugn; men sannolikare synes Holberg»
mening vara, att namnet konnncr af
»bleika», lysa, och »ängr», vik. Saxo
kallar Blekingsboerna »Blacmanni», och
dc blåmän, som nämnas i de gamla
sagorna, förmenas hafva varit
Blekings-bor. Landet har af ålder varit eu del
af Göta Rike och sålunda tillhört det
Svenska Riket; på hvad sätt det sedan
kommit till Danmark, känner man icke;
men allt ifrån Erik Segersäll tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
