Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bockhammar - Bockholms-sund - Bocksjö - Boda - Boda - Boda-skogen - Bodarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bockhammar hade 1849 4 härdar och 2,3333/10
sk® stångjärnssmide. Bruket har
vacker belägenhet och är väl bebygdt. Till
detta bruk har Killinghammar jernbruk,
beläget l/l6 mil nedanför i strömmen,
hört allt sedan ofvannämde grefve
Gyllenborg 1760 inköpte det och
sammanlade det med Bockhammar, hvarom
vidare vid ordet Killinghammar. —
Som en egenhet må nämnas, att en af
ofvannämde Måns Christiersson, uuder
den tid ban var bruksförvaltare på
Bockhammar på 1660-talet, derstädes, för
grefvinnan Ebba De la Gardies, född
Brahe, räkning, uppförd byggning, till
minne af Ebba Brahe ännu 1828
bibehölls i godt stånd. Deruti fanns en
stor sal med 9 fönster, 19 alnar lång,
17’/j bred och 5’/2 alnar hög. Denna
byggnad kostade grefvinnan 1 5,000
daler kopparmynt, som lion ej ville betala.
Bockholms-sund. Sund mellan
Mälarfjärdarna Ekerö-fjärden och Södra
Björkfjärden, i norr begränsadt af
Lill-ön, i söder af Södertöi is fasta land.
Bocksjö. Ett mautal säteri uti
Undenäs socken, Wadsbo härad och
Skaraborgs dän, nära Wettern, har sin
egentliga märkvärdighet deraf, att
hertig Carl genom öppet bref af den 24
Mars 1595 gaf denna gård åt Erik
XIV:s dotter, fru Constantia. Gården
har sedermera tillhört en brukspatron
WahrendorfF, en kammarherre Steuch,
med flera.
Boda. Kapell i Nedan-Siljans härad
af Falu län. Dess areal upptages un
der modersocknen Rättvik, likaså
jordmån, näringar, m. m. Socknen utgör
7 ’/2 mantal samt hade 1840 1,972 och
1856 1,941 invånare. Sockuen bar
både fast och ambulatorisk skola med
1 examinerad och 6 oexamin. lärare.
Ar 1856 besöktes fasta skolan af 46
gossar och 51 flickor, den
ambulatori-ska af 76 gossar och 84 flickor;
dessutom .erhöllo 22 gossar och 26 flickor
undervisning hemma; tillsammans 144
gossar och 161 flickor. Skolbarnens
antal var således 20 5. — Böda är
annex till Rättviks konsistoriela pastorat
i Rättviks kontrakt af Westeräs stift.
Kapellet, beläget 6 !/2 mil från Falun,
är bygdt af trä år 16 24, men tillöktes
raed 20 alnars längd 1733. En del af
socknen kallas Ofvanhede och fick redan
1618 tillstånd af biskop Olaus Bellinus
att bygga kapell, hvilket biskop Johan
Rudbeckius stadfäste 1628. Det är
okändt, på hvad sätt Böda och
Ofvanhede sedan kommo tillsammans. —
Adress: Gagnef.
Boda. Jernbruk i Enångers socken
af Gefleborgs län och Helsingland, hade
(1856) 4 ofria härdar med 2,400 sk®
privilegieradt smide mot 24 sk®
hammarskatt. Bruket tillhör
Långvinds-verken i samma socken, hvilka anlades
år 1687.
Boda-skogen. Så kallades fordom
det nuvaraude Carlskoga, »en stor
obebodd skog, s. o. från Wärmlands berg
och öster från Ölme härad och
Wis-liiim, till några mil i längd och bredd
å ömse sidor af Svart-elfven, hvilken
tjente till ingen annan nytta än att
bönderna i Knista och Qvistbro
socknar i Nerike brukade fiska i de sjöar,
som lågo på skogen, hvilken ock fick
namnet Boda-skogen derföre att, i
synnerhet omkring sjön Myckelen, voro
mångfaldiga fiskare-bodar uppbyggda,
vid 3 mil från Warnums och 6 mil
från Fernebo kyrkor», — säger Fernow.
Han tillägger, att, när hertig Carl en
gång reste öfver Möckeln och frågade
sin skjutsbonde om anledningen till
sjöns namn, bonden svarat, att det
härledde sig från den »raöckla» (myckna)
fisk, sora der fångades. Då sade Store
Carl:
Har det förr hetat Möckels bodar,
Skall det härefter heta Carls Skogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>