- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
247

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men då flög en örn, som tagit en stor
lax, öfver fästningen och släppte midt
på borggården sitt byte, hvilket genast
visades på en stång för de belägrande.
För att inbilla dessa, att man icke
saknade kreatur, hängdes hudarne efter de
slagtade kreaturen på den enda ko, som
de Svenska ännu hade qvar, och
hvilken leddes fram för fienden i ständigt
ny kapprock, o. s. v.

Äfven från 1713 har man qvar eu
teckning af fästningen efter den
sednaste reparationen, och här befinnas bägge
tornen, Farshatt och Morsmössa, runda,
det förra högre än det sednare.
Röda-torn har nästan samma form och höjd
som förut; men mellan de bägge stora
tornen resa sig ansenliga byggnader,
och utmed Farshatt befinnes en stor
bastion, rigtad mot berget Röda Kon.
Utanför portarna äro de gamla
utanverken förhöjda och nya tillkomna;
inom dessa verk svnes också ett
bo-ningshus, sannolikt det gamla
landshöfdingeresidenset, ty landshöfdingen
hade sitt säte på Bohus från 1680 till
1700. Detta utseende behöll slottet,
tills det föll i ruiner. Sedan provinsen
blifvit Svensk, behöfdes icke längre
någon gränsfästning, och Carl XII
ämnade derjemte i Suudsborg uti Svinesund
få ett fast bålverk mot Norrmännen.
Derföre fördes Bohus’ kanoner till
Sundsborg, hvilket dock lemnades ofulländadt
efter kung Carls död, då en del af
kanonerna återfördes; men 1780 beslöts
ändtligen, att Bohus skulle raseras.
Borgrarne i Kongelf fingo redan 1783
tillstånd att taga sten från Bohus; men
1790 förbjöds ali vidare rasering,
emedan »det berodde på nådig pröfning,
huruvida fästningen skulle åter
iståndsättas.» Detta blef aldrig af; Kongelf
fick åter hemta sten och gjorde det
med sådan ifver, att utan tvifvel blott
en enda grushög nu skulle utmärkt det
stolta fästets rum, om icke kon. Carl
Johan vid en resa genom Kongelf
förbjudit ali vidare förstörelse.

Till ofvanstående, ur Holmbergs
»Bohusläns Beskrifning» hemtade berättelse
om Bohus slott, anse vi oss böra
bifoga följande beskrifning öfver Bohua
ruiner af professor Brunius.

»Det visar sig klarligen, att
fästningens grund-idé ursprungligen varit och
efter alla förändringar förblifvit en
fyrkant med hörntorn och mellanliggande
hufvudlinier. Man uppkommer från
vestra sidan, som i synnerhet är, i
anseende till sina höga murverk,
vördnadsbjudande, på en borggård, som är
ganska rymlig och å östra, norra och
södra sidorna lägre än de omgifvande
klipporna. Vid uppgången ha funnits
sju portar öfver hvarandra.[1] Af dessa
är den yttre, hvars hvalf qvarstod för
några år tillbaka, redan bortjemnad.
Ehuru de öfrigas omfattningar och
bågar äro bortbrutna, så bära sig likvisst
de fasta mursträckorna, så att man kan
med skälig trygghet vandra under de
stora gråstensmassor, som, endast
qvar-hållna i sitt fasta murbruk, tyckas
sväfva öfver ens hufvud. Alla utanverk å
denna sidan, hvilka ligga den lilla
staden närmast, äro till största delen
förstörda. Farshatt och Morsmössa, som
haft trenne bestyckade våningar och
bombfria hvalf samt varit förenade med
en ansenlig byggnad, omgifva
borggårdens vestra sida. Inanför denna
byggnad, som dels tjent till försvar, dels
till boningsrum, har en annan smal
men hög byggnad framskjutit inåt
borggården. [2]Ingången till denna sednare
är betäckt med en spetsbåge och
fenster-öppningen deröfver med ett
rund-hvalf. Tvänne rundbyggnader ligga vid
borggårdens motsatta sida. Dessa äro
antingen grundvalar till, eller
lemningar efter hufvud verkets nordöstra och
sydöstra hörntoru. Imellan dessa
rundbyggnader sträcker sig en hufvudmur,
hvarinom en betydlig byggnad med
bombfri betäckning höjer sig, och
der-utom en smal hvalfgång ined
öppningar för handgevär. Ä södra sidan
sammanbindas hörntornen äfvenledes med
en rak mursträcka, hvarinom finnas
några fasta byggnader. Midt häremot
begränsas borggården af en lägre mur,


[1] Öfver den innersta porten var förr uppspikad en hästsko med 8 »öm, hvilken drottning
Margarethas häst skall hafva förlorat, då lion en gång red iu i slottet.
[2] Denna byggnad innehöll slottskyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free