Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det fordom skogrika landet har för
närvarande skogsbygd endast i en del
af Wette och Tanums härader,
Bulla-ren och Sörbygden samt det inre af
Inland; det öfriga fasta landet med en
del af Oroust har skog knappt till
husbehof; Hisiugen, skärgården och
yttersta kasten äro med få undantag
alldeles nakna. Skogarne bestå af gran och
furu, björk och al; ekskogar träffas
fredade vid herresäten; boken, som
fordom växte på Bokenäs, växer ännu
vildt på Bornö i Gullmarsfjord, under
58° 23’, bokens nordligaste växtställe i
Sverige. I Bohuslän växer också
idegran (Taxus baccata), här kallad
Ba-lind, sannolikt ursprungligen vild, icke
planterad; trädet träffas så val här och
der på stranden som på de större
holmarna i norra skärgården, dock
sparsamt.
Bohusläns befolkning bestod, enligt
officiela uppgifter, år 1856 af 141,784
personer. Det finnes ingen anledning
att antaga, det massan af provinsens
befolkning har sitt ursprung från en
annan stam än rikets öfriga invånare;
de bibehålla dock sin Norska
anstrykning och skilja sig ännu i mycket från
sina södra och östra grannar.
Inbyggarne i norra delen af länet kallas
Hattar, Nordhåttar, och deras land
Hatte-bygden, sannolikt af det fornnordiska
ordet Hatt (läs: Hått), som betyder hög,
och med hvilket namn betecknas, att
de bo högre upp mot norden än deras
södra grannar, hvilka ensamma
benämna dem så. Bland kustbefolkningen i
norra länet betecknas en del med
benämningen Skråfhåttar, hvilka anses
tillhöra en främmande race, som äfven
finnes bosatt på andra ställen af
kusten, utmärker sig genom ovanlig
reslighet, mörklagdhet och starkt
utstående ansigtspartier samt förmenas vara
af Celtisk stam, hvilket man äfven, med
lika grund, antagit om invånarne på
Tjörn. Mer sannolikt än detta är, att
de förut omnämda så kallade
Malmö-barnen, äro eu qvarlefva af
urbefolkningen eller af bronzfolket, efter
hvilket flera sällsamma qvarlefvor
förekomma på Malmö. Eljest äro i
allmänhet både män och qvinnor
resliga, de sistnämda doek icke
välbildade, utom på Tjörn, och vackra
ansigten äro sällsynta; staden Uddevalla
har dock rykte för sina vackra
qvinnor. — Bohuslänningens lynne liknar
hans hemlands natur; det är friskt och
lefvande, men brutet och ojemnt. Han
är öppen, redbar, utmärkt gästfri,
hjelpsam och arbetsam, — säger Holmberg,
— men äfven lättsinnig, högmodig,
obändig och stridslysten samt tarfvar
kraftfulla embetsmän, om han skall
hållas inom skrankorna. Uti vissa
trakter, t. ex. i Wiken, lära sederna
befinna sig på en låg ståndpunkt, och i
södra skärgården spörjer man en i
ögonen fallande frånvaro af ädlare drag,
hvilken dock förklaras genom
fattigdomen, nöden och det förtryck, som »det
lumpnaste månglare-interesse» utöfvat
öfver dem. »De äro Svenska nationens
Parias!» — utbrister Holmberg. Får
man sätta tro till brottmåls-statistiken,
så är förhållandet synnerligen
ofördelaktigt i detta län, ty år 18 53
sakfäll-des här i medeltal hvar 34:de person,
då förhållandet i hela riket var som 1
till 89. Men, som
landshöfdinge-embe-tet i sin berättelse för 1851 —1855
anmärker: »man måste med varsamhet
använda brottmåls-statistikens
uppgifter, för att icke löpa fara att
villsele-das, ty enstaka företeelser, som
uppenbara sig endast och nästan uteslutande
inom antalet af deu lösa befolkningen,
innebära icke något bevis om
skaplyn-net hos den egentliga kärnan af folket.»
Imellertid kan, efter samma berättelse,
sedlighetstillståndet icke anses
försäm-radt mot förut, annat än i afseende på
dryckenskapslasten och den derpå
beroende olofliga bränvinshandeln; »men
äfven i denna del bör det med visshet
kunna antagas, att förhållandet skall
vända sig till det bättre, sedan en
ändamålsenligare lagstiftning, angående
bränvinets tillverkning och försäljning,
trädt i verkställighet.» I afseende på
bildning och upplysning är provinsens
befolkning bestämdt i framåtskridande,
och man hoppas det bästa af deu nu
ordnade folkundervisningen. Talrika
vidskepelser lefva imellertid ännu qvar,
och allt nytt och ovanligt i religiös väg
anslår genast på Bohuslänningen, som
var starkt invecklad till ex. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
