Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hexeriväsendet på Carl XI:s tid, och på
hvilken våra dagars läseri icke underlåtit
att göra djupt intryck. — Befolknin
gens hufvudnäringar äro nu sora i
fordna dagar åkerbruk och fiske. Korn i
södra och hafra samt biandkorn i norra
delen äro hufvudsädet; trädgårdsväxter
odlas icke obetydligt på Hisingen;
ortens förnämsta åkerbruksredskap äro
plog och jernharf. I Göteborgs och
Bohuslän såddes af hvete, råg, korn,
hafre, ärter och bönor år 1855 icke
mindre än 102,04 9 tunnor, hvaraf, ined
afdrag för utsädet, skördades 468,7 30
tunnor; af potates sattes samma år
36,253 tunnor, hvilka gåfvo 280,527
tunnor. — Boskapsskötseln, som fordom
varit betydligare, är ännu ganska
ansenlig i skogsbygden, och slagtboskap
försäljes årligen till Norge, 1853 äfven
till England; denna näringsgren har
dock under de sednaste åren »endast
delvis vunnit förkofran». Ar 1855 hade
länet 19,907 hästar, 3,249 oxar, 40,838
kor, 18,5 94 stycken ungboskap, 62,109
får, 18,819 svin och 192 getter.
Någon utmärktare infödd race af husdjur
finnes icke; Norska hingstar hafva
blifvit inköpta och utlemnade till
begagnande. För får-afvelns upphjelpande
har länets Hushållnings-sällskap år 1847
inköpt en hjord Cheviot-får och
upprättat 3 schäferier, af hvilka ett ännu
befinnes på Stora Wrem i närheten af
Uddevalla. — Skogarne äro ytterligt
vanvårdade, och skogsbygden är för
närvarande inskränkt till delar af Wette
och Tanums härader, Bullaren och
Sör-bygden samt det inre af Inland.
Tillgången af byggnadstimmer och bränsle
svarar i allmänhet icke mot länets
behof, och de af Hushållnings-sällskapet
anslagna premierna för skogsplantering
hafva icke haft önskad verkan. — Bland
inrättningar, sora höra till bergsrörelsen,
finnas i Bohuslän Munkedahls
stång-jernsverk med 5 00 skfb smide och
manufakturverk för 150 sk® smide i
Sun-uervikcus fögderi. På Malmön hai man
börjat bearbeta ett stenbrott, som ger
utmärkt vacker granit, och vid Tjuf kihl
i Lycke socken brytes skiffer.
Näst jordbruket utgör fisket
provinsens vigtigaste näringsgren och
sysselsätter omkring sjettedelen af länets
befolkning. Vi hafva redan uti den
»allmänna öfversigt», som föregår detta
Lexikon, haft tillfälle att lemna eu
öfversigt af det Bohuslänska sillfisket och
kunna här blott meddela det nuvarande
förhållandet med denna näringsgren.
Det Bohuslänska fisket består för
närvarande af det s. k. småfisket vid
saltsjöstränderna (ofta sraåtorsk, koljor,
hvit-ling ra. in.), som jemförelsevis är
mindre hufvudsakligt och föga
vinstgifvande, — af sillfisket, nu af föga
betydenhet, samt af laxfisket och insjöfisket;
men det egentliga fisket har tre
hufvudgrenar: storfiske (torsk, långor,
helje-flundror och gråsej), makrillfångst samt
hummer- och ostrontägt. För att
upp-hjelpa det hittills tämligen illa skötta
storfisket, hafva medel blifvit anslagna
(16,966 rdr 32 sk. för åren 1851 —
1 85 5) till premier och understöd åt
välfrejdade fiskare. Någon uppgift om
fiskeri-näringens afkastning finnes icke.
Helt nyligen hafva bolag bildat sig för
bättre bedrifvande af fisket och för att
åstadkomma en ändamålsenligare
in-saltning af den fångade fisken. —
Andra näringsgrenar äro sjöfart, hvari
provinsens kustboer ega utmärkt
skicklighet. Ar 1 856 begagnades i
Göteborgs och Bohus län till utrikes
sjöfart 113 fartyg om 5,079 och till
inrikes sjöfart 312 fartyg om 761 läster»
drägt, eller inalles 425 fartyg om 10,491
läster med 425 skeppare och en
besättning af 1,170 ra au; — jagt, biskötsel
och åtskilliga handaslöjder, hvaribland
båtbyggeriet i Bohuslän står högre än
annorstädes i riket, synnerligast på
Koster och Oroust. — Bränvinsbränningen
har på de sednare åren blifvit ansenligt
inskränkt, och enligt
Landshöfdinge-berättelsen för 185 5 tillverkades detta
år i Göteborgs och Bohus län vid 15
större brännerier 256,401 kannor särat
vid de smärre tillsammans 2,478 k:r.
För den för närvarande (Dec. 1858)
pågående bränningstiden hafva i
Göteborgs och Bohus län anmält sig 6
större brännerier med en tillverkning
af 7 7,87 0 k:r och en bränningsskatt af
46,722 rdr rmt samt ett mindre
bränneri med 540 kannors tillverkning och
80 rdr rmt skatt, tillsammans 7
brännerier med 78,771 kannors tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
