- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
291

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borrud - Borrum - Borrås - Borsna - Borsna - Bortakan - Borås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Utby socken samt 22 torp under
huf-vudgården. — Mangården har utmärkt
vacker belägenhet vid stranden af sjön
Ymsen på en udde, som utskjuter
framom Ymseborgs slottsruiner. I norr
och vester är den omgifven af löfskog,
öfver hvilken höja sig topparne af
frodiga och vidsträckta furuskogar.
Ka-raktersbyggnaden, af tegel, tvänne
våningar hög, är försedd på ena sidan
med en utbyggnad, liknande ett torn,
samt på den andra med en altan.
Tvänne flygelbyggnader, af trä, reveterade,
stå midt emot hvarandra intill det stora
huset. Trädgården, med orangeri,
upptager platsen mellan åbyggnaden och
den der nedanför liggande sjön.

Borrum. En plats i Mörbylånga
socken på Oland, strax nedanför Södra
Bärby borg, der öns ungdom sedan
urminnes tider haft sina midsommarslekar.
Linné omtalar stället i sin resa, sid.
70, och Ahlquist förmenar i sin Olands
Beskrifn., att det fått namn af någon
konung eller viking, vid namn Borre,
som bott på borgen.

Borrås. Berg i Bohuslän, Hisingens
Vestra härad och Säfve socken, der
fordom möjligtvis någon befästning
funnits, har nu åtskilliga spridda
bautastenar och ibland dem tre cirkelformer,
en af 12, en af 8 och en af 7 stenar;
diametern omvexlar mellan 12—7 fot.
Allmogen tror, att man ämnat
uppbygga Säfve kyrka på detta ställe. Vid
Svensby gård, på hvars egor Borrås
ligger, visas i utmarken Kong Borres graf,
hvarmed man förstår en i marken dold
kista af stenhällar.

Borsna. Gästgifvaregård i Ryssby
socken och Sunnerbo härad af Krono-
bergs län; skjutsar till:
Dörarp 2Va mil.
Ifla. . . 2% „
Ingelsta 2 »
Ljungby . 1% »
Nederled . 1% »
Nygård . % »

Borsna. Frälse-säteri, 2 mantal, i
Ryssby socken och Sunnerbo härad af
Wexiö län, innehades i början af 1600-
talet af slägten Netherwood.
Kammarherren hos friherre Carl Carlsson
Gyllenhjelm på Bergqvara, Carl
Netherwood, adlad 1649, skref sig som
innehafvare af gården till Maresholm och
Borsna. Derefter hafva häradshöfding
Lars Bark på 1770-talet och fänrik
Stockenberg 1804 varit egare af gården,
som nu tillhör lagmannen Gustaf Ad.
Lagerbjelke. — Egendomen består nu
af 2 mant. frälse-säteri, 1 mant. frälse
och ’/2 mant. krono-skatte rusthåll, alla i
sambruk, samt underlydande 4 ’/6 mant.

Bortakan (Bortan). Hemman i
Gunnarskogs socken af Jösse härad i
Wärm-land, i folksägnen bekant derföre, att
efter digerdöden folk fanns qvar endast
derstädes och på det två mil derifrån
belägna hemmanet Ingersbyn.

Borås. Uppstad i Elfsborgs län,
Wedens härad, vid Wiskan, nästan midt
i Torpa socken, 45 mil från Stockholm
och 6 mil från Göteborg, omgifven af
berg och skog. Anledningen till
stadens anläggande var den, att, som
Vestgötarne i Bollebygds, Wedens,
Gä-seneds, Åhs, Marks och Kinds härader
idkade handel i hela Sverige och äfven
i tillgränsande riken, klagade de
kringliggande städernas invånare hos konung
Gustaf Adolf öfver att deras handel
derigenom mycket inskränktes, och
konungen hörde derföre de nämda
häradernas invånare. Dessa tillkännagåfvo
då, att deras hemman voro så svaga,
att de icke kunde berga sig utan annat
näringsfång, och nu gaf konungen dessa
härader år 1619 eller 1621 tillstånd
att bygga en stad vid Torpa kyrka.
Privilegierna för staden utfärdades år
1624. Men den nya staden blef redan
1681, den 12 och 13 December, lagd
i aska genom vådeld, så att blott
några få hus återstodo; elden var så
våldsam, att den till och med förbrände
grafstenarna på kyrkogården. Samma
öde uudergick staden år 1727 och
sedermera äfvenledes åren 1822 och 18 27.
Det sistnämda året afbrunno, utom
rådhuset, 139 hus, uppförda på 220
tomter. Redan 1822 hade den på
1600-talet uppförda stadskyrkan afbrunnit,
men sedan blifvit återuppbyggd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free