Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels svartmylla, dels sand.
Hufvudnäringarne äro åker-, ängs- och
skogsbruk, trädgårdsskötsel samt fiske.
Socknen innehåller 43 ,7/24 förmedlade
mantal, hvaraf 72/3 skatte, 7n/24 krono
och 287/,2 frälse, tillsammans med
annexet 77l/,2 förmedlade mantal, utom
lägenheter, qvarnar, tegelbruk, en såg
och ett pappersbruk. De flesta
hemmanen höra till en mängd säterier, och
nästan ali egendom besittes af
ståndspersoner. Folkmängden var år 1810
1,400, 1840 1,475 och 185C 1,634
personer. Botkyrka socken har fast
folkskola med 2 examinerade lärare.
Ar 1 856 besöktes skolan af 52 gossar
och 33 flickor, medan 7 gossar
undervisades i allmänt läroverk, 6 gossar och
6 flickor i enskilda
undervisningsanstalter samt 3 gossar och 7 flickor i
hemmet; dessutom begagnade 8 gossar
och 12 flickor söndagsskolan. —
Botkyrka, modersocken, jemte Salem,
annex, utgöra tillsammans ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen,
tillhörande Södertörns kontrakt af Strengnäs
stift. Kyrkan, belägen 1 ’/8 mil från
Stockholm, 1% från Södertelje och 6l/2
från Strengnäs, är säkert den äldsta i
orten, men det oaktadt är hon bland
de vackrare. lion har sitt namn efter
den här hemfödde hedninga-omvändaren
St. Botvid, som skall hafva blifvit
ihjelslagen på Eåg-ön i nejden och
begrafven först vid Saba (Juleta), men 9 år
derefter blifvit flyttad till sin
fädernegård Hammarby, nu socknens
prestgård, hvarom vidare inhemtas vid ordet
Hammarby. Till hans minne lät
brodern Björn uppföra en träkyrka 1128,
hvilket årtal är i jernbokstäfver
antecknadt på nuvarande kyrkans vestra gafvel,
och enligt Peringschöld skall lion blifvit
invigd året derefter af biskoparne Henrik
i Uppsala och Gerdcr i Strengnäs; detta
är dock obestyrkt. Kyrkan blef sedan
år 1176 ombyggd af gråsten, med högt
torn, 60 alnar läng och 16 alnar bred.
Flera griftminnen finnas i kyrkan.
Riksrådet friherre Joachim von Duben
till Riksten, död 1786, har här sin
hvilostad, jemte sina båda fruar; så
äfven majoren Magnus Oliveblad, död
1706, då denna slägt utgick, och öfver
lagmannen i Uppland, Johan
Gyllencreutz, är uppsatt ett vackert epitaphium
af svart marmor. På kyrkogården
finnas äfven grafchor och flera griftstenar.
Riksrådet grefve Johan Liljencrantz har
här låtit åt sig uppbygga en vacker
graf år 1807, och ett grafchor är
uppfördt för grefve C. C. Piper 1843.
Fordom fanns här ett märkvärdigt
grafmonument öfver St. Botvids broder
Björn, hvilket nu förvaras i Kgl.
Museum i Stockholm och beskrifves i
sammanhang med de minnen, som äro
fästa vid ofvannämda Hammarby. —
I socknen finnas flera fornlemningar
och minnesmärken. Utom Björns sten,
uppgifvas runstenar i kyrkan, vid
Hö-gelby, Tumba och Hunhammar, vid
hvilket sednare ställe och vid Norsborg
äfven finnas större och mindre
grifthö-gar, lemningar efter borgar och
befästningar m. m., jemte åtskilliga historiska
minnen, såsom efter fältslaget mellan
kon. Erik XIV och hans bröder,
hertigarne Johan och Carl, m. m., hvarom
vidare under artiklarna Hunhammar,
Norsborg, Hammarby och Riksten.
Denna socken kallas år 1283
Eccle-sia S:ti Botvidi in Tör och 1314
Both-ui^æ-kirkiu, hörande till prepos.
Tü-rensis. I gamla häfder förekomma
gårdarna Hunhammar och Hammarby på
1100-talet, Hambro (Hamra), Ælversta
(Elfsta) och Fitiu (Fittja) på 12- och
1300-talen samt flera på 1400-talet.
De betydligaste säterierna äro nu:
Norsborg, Slagsta, Sturehof, Näsby,
Riksten, Tullinge, Alby och Elfvesta, hvilka
äro gamla herresäten. I socknen ligger
äfven Bikets Ständers Banks
pappersbruk Tumba. — Adress: Stockholm.
Vid Botkyrka stod ett fältslag
mellan konung Erik XIV och hans bröder
i slutet af Augusti 1568. Sedan kon.
Eriks höfvidsmän, Ivar Månsson
Stjern-kors och Torkil Jöransson, blifvit
af-sända med krigsfolk mot hertigarne till
Nyköping, som de brände, drogo de
sig l/2 mil tillbaka till Svarterå-äugar,
der de slogo läger. Några dagar
derefter blefvo de der öfverfallna af
hertigarnes folk och ledo ett stort
nederlag; de, som undsluppo, togo flykten
framåt till Hölö kyrka, der de åter
lägrade sig, men blefvo der oförmodadt
öfverrumplade och jagade på flykten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
