Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sjöfart äro näringarne i socknen,
sora består af 10415/,6 förmedlade
mantal och 1810 beboddes af 1,683, 1840
af 1,840 och 1856 af 2,056 invånare.
Sistnämda år hade socknen både fast
och ambulatorisk folkskola med 1
examinerad lärare i den fasta. I denna
undervisades 36 gossar och 16 flickor,
i den ambulatorisk^ skolan 4 3 gossar
och 66 flickor, medan 2 gossar
bivi-stade allmänt läroverk och 77 gossar
samt 81 flickor undervisades i hemmet.
•— Bro socken utgör ensam ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen i
Ly-huudra kontrakt af Uppsala stift. Bro
i Lyhundceri nämnes 1314. Kyrkan är
af okänd ålder, men har åtskilliga
graf-stenar och andra minnen från
medeltiden och från nyare tider tre grafchor,
för slägterna Oxenstjerna och Fleming,
för slägten Mörner och för Södersunds
gård. — Högar och runstenar
förekomma i vestra bygden, högar äfven vid
Utål, längre i öster. — Bland gårdar
i socknen märkas: Upplanda, Wernberg,
Utål, Bottna och Noor samt Södersund.
— Bro och Lyhundra härad gåfvos af
drottning Christina åt fältherren
Lennart Torstenson, då Ortala grefskap
upprättades åt honom 16 47. Af
gårdarna i socknen näranas Biltinge och
Osby (Usby) redan 1290, då ärkebiskop
Johannes gaf gårdar i dessa byar till
Uppsala domkyrka. Tisslinge nämnes
1499 och Utål 1477. — Adress:
Norrtelje.
Bro. Socken i Bro härad af
Uppsala län, kallades 1314 Bro cum
an-nexa såsom hörande till Brohundæri.
Lejondals- och Ornäs - sjöarna utgöra
socknens östra gräns; han begränsas i
söder af Bro-fjärden, i vester af
Kalmar-viken. Arealen iir 10,299
tunnland, af hvilka 380 äro sjöar och kärr.
Utom de förut omtalade vattendragen
vid gränserna, finnes midt i landet ett
af föga betydenhet, med utlopp till
Bro-fjiirden. Kring detta och i allmänhet
i mellersta delarna af socknen är
bästa bygden ; men öfverallt omvexla
bergkullar med slätter. I norr och nordost
är skogstrakt. Jordmånen är dels lera,
dels mojord. Hufvudnäringen är
åkerbruk, hvarjemte idkas skogsbruk, fiske
och sjöfart. Socknen utgör 415/s
oförmedlade och 35s/4 förmedlade mantal,
mestadels utgörande eller hörande
under de större säterierna. Folkmängden
år 1810 var 748, 1840 853 och 1856
86 5 personer. Socknen har fast skola
med 1 examinerad lärare. År 1856
besöktes denna af 25 gossar och 13
flickor, medau 1 gosse undervisades i
allmän läro-anstalt, 1 gosse enskildt,
13 gossar och 39 flickor i hemmet. —
Bro, modersocken, och Lossa, annex,
utgöra tillsammans ett patronelt
pastorat af 2:dra klassen i Håbo kontrakt
af Uppsala stift. Patronrätten tillhör
egaren af Brogård. Socknen benämnes
Vestra Bro till skilnad från Östra eller
Boslags-Bro i Stockholms län; men
enligt Palmsköld skall namnet icke
härleda sig från bro, sådan som bygges
öfver vatten, utan från bro, hög, till
styrka för hvilken förmodan han anför,
att på de ställen, som heta Bro,
Broby, Brosätra o. s. v., vanligen
förekomma stora grifthögar, och att deuna Bro
socken fått sitt namn af den stora
grifthög vid kyrkan, som kallas Asurs
Ilög. Andra påstå deremot, att
namnet verkligen härleder sig från här
byggda broar öfver den fordna sanka
trakten, och att de måuga broar, öfver
hvilka landsvägen måst ledas, gifvit
upphof till namnet Broarna, sedan
förkortadt till Bro. Att orten, i hvilken
Fom-Sigtuna låg, är urgammal bygd,
skönjes ögonskenligen. Kyrkan, belägen
1% mil från Sigtuna och 6% mil från
Uppsala, är gammal, af gråsten, utan
torn. Här är en graf, tillhörig
friherr-liga slägten Funk till Brogård. Nils
Olofsson Stråle, son af
Upplands-lagmannen Olof, testamenterade 1359 sina
vapen och häst till Bro kyrka, der han
valde sin graf. Detta är allt af
minnesmärken i kyrkan. — Inom socknen
finnas 8 runstenar, men blott hälften
äro väl bibehåilna; af dem sitter en
i kyrkoväggen och har denna inskrift:
(ftinluk * $tilinlii9 * tutitt * fuftir *
£’nk-rii^aH * auk * f?ai"Ua * ^tauø * Ijtin + lit.
,&cara . hrti . f>c|’i * ank * raifit * ftain *
f>ttta x fftcll * åfur * bunta . fin. På
annan rad: †un $akunar * ^arlS * fa ti *
itaTl * nihiha * »aitr^H * intf> $aett .
* ialbt * anfau * ant . uk * falu +.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
