Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af de öfriga äro några skadade, att de
ej i sammanhang kunna läsas; följande
äro läsliga: På Hernevi egor en sten
med inskrift: åbtutt . auk . åibitm ♦
ttitk . Åunfjiltr . Ittu ♦ cifa . f>tna . ftin ♦
aftH ♦ fetmar . fin . o«k. <£n . afttl. huntit
fin IWfur. I Ullevi gärde: £t)(un x ßuk x
|3iartt * duk . ^ktüfaftr . Ittu ♦ refn *
ftin x rftifl x JJkitl * fafuir * fin; och vid
Jcirsta: j&urtf . auk. åtktiipr . auk *
Sigfaftr* ratftu x ftain * jeftitt x "Uifaft *
fafcitr x fin. — Om den förstnämda
stenens inskrift berättar Afzelius
sålunda:
»Denna runstens skrift är af
historisk märkvärdighet. I elfte
århundradet bodde i Vestergötland en jarl, vid
namn Gaute eller Göte, som i yngre
åren varit en mäktig viking. Årligen
gjorde han långa färder, så väl till
Irland och Spanien, som äfven till
hedniska länder, för att ombesörja deras
inbyggares omvändelse till christna
läran. Vid dessa färder »hade ban
mycket folk med sig både från Svea- och
Götaland. Flera runstenar omtala män,
som varit med Gaute på hans
vikingatåg vesterut, och en sådan är
ofvannämda sten, som är rest efter Asur,
Ilåhan Jarls son, som var vikingavård
(skeppsbefälhafvare) på en färd med
Gaute. Dessutom omtalas på en
runsten i Gåsinge vapenhus i
Södermanland en Sven, som var med Guti
vesterut, och i Lancleryds torn mur i
O-stergötland en Thialfe, som var med
Gauti; några andra kunde äfven
upptagas; men det är öfverflödigt. Denne
Göte blef gift med kon. Knut den
Heliges dotter. Deras måg var Thord
Bonde, som, jemte svärfadern, tog konung
Inges parti i kriget mot Blot-Sven;
men efter dennes fall ingingo hans
söner förlikning med Göte och Thord och
den sistnämdes son, Jedvard, fick deras
syster, Cecilia, till hustru, och af detta
äktenskap föddes Erik den Helige.»
Afzelius säger vidare, att denna Asurs
hustru, Sigrid, byggde nära Bro kyrka
en bro och reste en sten. — Bland
herrgårdar i socknen märkas: Brogård,
Lejondal (äfven kalladt Brolöfsta), som
tillhör Brogård, Finsta, Önsta, Stora
Ullevi. I gamla permebref nämnas
Valdbuj (nu Wallby), hvari hustru
Doter på 1160-talet gaf jord till Wiby-
kloster, och Spanga (nu Spånga), som
Clemens och Igel samtidigt skänkt till
samma kloster; vidare Raby (uu Båby)
och Hoseby i Bro (nu Husby), nämda
på 1200-talet, Broo (nu Brogård) och
Jurista (nu Jarsta), på 1300-talet;
Bro-lösta (Brolöfsta eller Lejondal), Finsta
och Kleff (nu Klöf), förekomma på
1400-talet. — Vid Önsta (fordom Önnesta),
hittades 1823 Kufiska mynt (5 bela
och 2 styckade), slagna mellan åren
905 och 915. — Adress: Stockholm.
Bro. Socken i Åkerbo härad af
Westerås län, innehåller i areal 18,699
tunnland, hvaraf 1,080 äro sjöar och
kärr. Norra delen af socknen upptages
mestadels af bergåsar, som stupa
tämligen brant mot Hed-strömmen, men åt
vester sträcka sig öfver socknens bela
bredd och omsluta småsjöar, hvarifrån
’vattendrag gå till hufvud-dalen, såsom
från Wåleu-sjöarna, Tisjön m. fi.;
andra, såsom Rörsjön, Rölen och
Vest-landa-sjön, hafva sitt utlopp till
Him-meta. Längre söder ut drager sig den
bergländiga trakten mer tillsammans
och lemnar rum för en slättbygd
utmed Hed-strömmen, blott afbruten af
enskilda kullar; der är den rådande
jordmånen lera, annars mest sand- och
mojord. Skog finnes tillräckligt. Jemte
åkerbruk idkas här skogs- och
bergsbruk. Socknen innehåller 40 mantal
samt hade 1810 890, 1840 1,091 och
1856 1,380 invånare. Bro socken har
fast folkskola med 1 examinerad och
1 oexaminerad lärare. Ar 1856
besökte 33 gossar och 20 flickor skolan;
2 gossar undervisades i allmänt
läroverk samt 51 gossar och 81 flickor i
hemmet. — Bro är ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen och tillhör
Köpings kontrakt af Westerås stift.
Kyrkan, belägen 4 ’/g mil från Westerås
och % mil från Köping, hör till de
äldre och är rätt vacker. Tornet
afbrändes genom ljungeld, tillika med
klockorna och kyrktaket, den 29 Maj
1723, hvarefter det åter blifvit
upp-bygdt och kyrkan reparerad. Här är
ett grafchor för Kolsva bruks egare, och
i kyrkan hvilar stoftet af den ryktbare
Johan Stjernhöök. Här har intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
