- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
327

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro - Bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sednare tider blifvit förvarad en gammal
rustning af jern, okändt hvilkens. Bro
socken förekommer i handlingar från
1300-talet. — Bland minnen från
fordna dagar omtalas griftkullar vid
Bol-strebyn, Julbron, i Åkerby-skogen och
i Ekeby-hagen, nära vid ån, af 18 aln.
lodrätt höjd. Det gamla slottet
Bol-streborg ligger här i socknen, hvarom
vidare på sitt ställe. — Betydligare
egendomar äro Kolsva jernbruk och
Löftinge säteri. — Adress: Köping.

Bro. Socken i Stångenäs härad af
Göteborgs och Bohus län, har en areal
af 18,7 92 tunnland, af hvilka 320 äro
sjöar och kärr. Tvänne betydande
fjällåsar, som förena sig vid gränsen mot
Tunge härad, instänga här den vackra
Brodalen, hvilken genomskär socknen
från norr till Bro-fjorden och äfven
utgrenar sig mot Åby-fjord. Denna
dal, som eger jordmån af grålera,
lermylla samt någon moss- och jäsjord,
är ganska bördig och uppodlad ända
till bergsrötterna. Utmed Färlöfskilen,
— såsom den nordligaste grenen af
Gullmaren benämnes, — samt utmed
sistnämda fjords stränder, öppna sig
ock några mindre dalar med bördig
jord; men på de gårdar, hvilka ligga
spridda i bergstrakterna, äro hvitlera
och sand rådande. Skogarne äro
mycket medtagna, och icke en gång hälften
af hemmanen eger husbehofsskog till
bränsle och gärdsle. Tillgång på
skal-mergel är icke obetydlig, men tillhör
uteslutande ett par gårdar. Den
ansenligaste snäckbanken i häradet ligger
på en bergsluttning mellan Brevik och
Yngeröd, men så sönderkrossad, att
man icke kan uppleta ett enda belt
exemplar, hvilket annars är vanligt.
Imellan Skarstad och Skärfve ligger en
dylik på ansenlig höjd öfver hafvet;
och på gymnasii-hemraanet llöes egor,
omkring 100 fot högre än hafvets yta,
har man äfvenledes upptäckt ett lager
af fossila snäckor. Der påträffades
derjemte tvänne menniskoskeletter, hvilkas
läge visade, att de derstädes icke
blifvit begrafna, utan af hafvet ditvräkta,
den tid snäckbanken bildades. Antaga
vi nu (det är Holmberg, hvars ord
anföras), att Bohusländska vallén i
medeltal höjer sig 2 fot under hvarje
sekel, och att hastigheten af denna
höjning städse varit densamma, så blir
resultatet, att 50 0 år äro förflutna,
sedan dessa skeletter hit uppkastades af
vågorna. Men icke mindre märklig är
den upptäckt, hvilken vår förste
arche-olog, S. Nilsson, gjort, att nämligen
dessa kranier icke tillhöra någon af de
stammar, dem man bevisligen känner
hafva bebott Skandinavien, utan med
ali sannolikhet ett sydländskt, i
historiskt afseende ganska märkligt, folk. —
Är 1825 innehöll socknen 02
oförmedlade mantal, förmedlade till 52; nu
har socknen lika stort hemmantal.
Folkmängden var år 1810 1,4S0, 1840
2,067 och 185 0 2,5 35 personer.
Socknen hade sistnämda år både fast och
ambulatorisk folkskola, bägge med
examinerade lärare, som undervisade, i
fasta skolan 4 9 gossar och 27 flickor, i
den ambulatoriska 112 gossar och 84
flickor, medan 3 gossar undervisades i
allmänt läroverk, 18 gossar och 5 6
flickor i hemmet. — Bro, modersocken,
jemte annexerna Brastad och Lyse med
Lysekils kapell, utgöra tillsammans ett
regalt pastorat af 2:dra klassen,
tillhörande Wikornes kontrakt af Göteborgs
stift. Kyrkan, belägen 4 mil från
Uddevalla, 7 från Strömstad och 12 ’/2
mil från Göteborg, af sten, är en
gammal, i sednare tider förändrad,
byggnad. En saga berättar, att kyrkan är
murad af en Tippel Thure, som, af
förtviflan öfver att se sin kärlek till en
adelig tärna på Broberg icke besvarad,
skall gjort ett dödande språng från
murställningen, under utrop: »Efter
jungfrun i Bure ej vill ja Tippel
Thure, så skall jungfrun i Bure aldrig mer
få se Tippel Thure!» Ödman berättar,
att kyrkan blifvit uppförd af en Kiel
Rosencrantz samt först grundad på
prestgårdcns äng under Brofjällct,
hvarest syne3 spår efter en tomtning. Detta
skulle hafva skett vid medlet af 16;de
århundradet; men det strider mot
historiska uppgifter, ty »Brua Kirkiu»
nämnes redan i handlingar från 1
300-talet. Genom sednaste reparationen är
kyrkan nu ganska prydlig både till sitt
inre och yttre, lion består af ett
långhus, med femsidigt chor i öster och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free