- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
351

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunsbo - Brunseryd - Brunsholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Weideraan nybyggde derefter en
sätes-byggning på grunden af det stenhus,
sora Brynolf Gerlacksson uppbyggt år
1490, hvilket hus troligen ännu står
qvar. — I Brunsbo storäng skola
grift-högar finnas, och i den s. k. Viglunda
lund skall offerställe hafva varit.

Brunseryd. Frälse-säteri om 1
mantal i Hjertlanda socken och Vestra
Härad af Jönköpings län. Kaniken
Ha-qvinus, som hade Hultsjö till prebende,
gaf år 1275 Brunseryd till Linköpings
domkyrka. Sedermera har egendomen
varit ladugård under Björnskogs säteri
i Hultsjö socken, tills kapitenen C. A.
Klöfverfelts arfvingar sålde det till
bönder och fanjunkaren A. M. Nisbeth.
Tillhörde 1828 ’iofmästaren J. Hultman
och 1844 sekreteraren M. W. Bipa.
Tillhör nu baron F. G. Palraqvist. —
Ar 1836 hittades nära Brunseryd ett
gammalt guldsmycke till
fruntimmersprydnad.

Brunsholm. Frälse-säteri i Näs
socken och Asunda härad af Uppsala län,
har, enligt anteckningar af år 168 5,
»varit säteri från urminnes tider och
då förut varit bebodt af förnäma
slägter i 3 — 4 00 är.» Detta eger äfven
grund, ty gården förekommer i
diplomerna redan år 1301, då det tillhörde
den gamla Läiüa-slägten, sora äfven
egde Arnö, Gränsö och Ängsö ra. m.
i samma trakt. Biksrådet Magnus
Gre-gersson (Lama) egde gården 1302, då
han der utfärdade en åtkomsthandling.
Sedan kora den till slägten Liljc. Erik
Olofsson till Strömsta och Brunsholm
fick egendomen omkring 1530 med sin
hustru Ingrid Lilje. Härefter
uppgifvas egarne till Brunsholm så olika, att
det är omöjligt att utleta de rätta.
Möjligtvis kan gården hafva varit
delad mellan slägterna Lilje och
Stengaf-vel, som voro samtidiga och beslägtade,
och om man antager detta förhållande,
ehuru det ingalunda utgifves som det
rätta, kunna följande upptagas såsom
egare af tvänne olika delar af
egendomen, så vida de icke innehade den
gemensamt. Den äldsta egaren af dessa
slägter tyckes vara Olof Henriksson
Stengafvel till Slätteholm och
Brunsholm, som var gift med Brita,
ofvannämda Erik Olofssons dotter, med
hvilken han fick gården. Han var hertig
Carls hofmästare; efter honom ärfde
sonen, Henrik Stengafvel, egendomen
1582 och lemnade den till sin dotter,
Margareta, som dog ogift. Då tillföll
gården i bakarf Anna Stengafvel,
ofvannämda Olof Stengafvels dotter, som
blef gift med befallningsmannen i
Wärm-land, Schering Eriksson Arp, död 1 566.
Derefter näranas Nils Jönsson Arp till
Brunsholm, som bevakade konung Erik
XIV på Stockholms slott, och Lars
Anders Lilje i slutet af 1 500-talet.
Efter denna tid kunna egarne
bestämdare uppgifvas. Genom Schering
Eriksson Arps dotter, Margareta, kom
Brunsholm i slägten Gyllenankars ego. Hon
blef gift med hofmarskalken och
hof-rättsrådet Gregorius Gyllenankar och
medförde till honom egendomen,
troligen då i dess helhet. Hans fader,
Henrik Arfvidsson, adlad 1571, var
amiral öfver bela Svenska flottan under
konung Johan III:s regering, och då
ban afseglade med densamma den 1
Juli 1578, drunknade han mellan
Stockholm och Waxholm. Gregorii
Gyllenankars enka, ofvannämda Margareta
Arp, hade sedan ett eget äfventyr.
Hon tog 1 633 till man sin dräng,
hvilken hennes son, Gabriel, kort derefter
lät fängsla, hvaremot han skickade sin
mor till Oland, der ban åt henne
inrymde en egendom. Denna son,
Gabriel Gyllenankar, hvilken, likasom
fadern, skref sig till Brunsholm och
Ankarsrum, var landshöfding i Kalmar län
och gift raed Maria Bengtsdotter Sparre.
Han ärfde egendomen 1628 efter
fadern och innehade den till sin död
1657, då den tillföll sonen,
vice-presi-denten i Svea Hofrätt, Bengt
Gyllenankar, som var gift med Christina
Magdalena Sack. Han dog 1696. Derefter
kora egendomen, genom gifte, till
landshöfdingen i Falu län Peter von
Dank-wardt, friherre 1726, som var gift först
med Anna Catharina och sedan med
Christina Maria Gyllenankar. Efter
hans död 1732 ärfde sonen, friberro
Bengt Gabriel Dankwardt, gift med S.
M. Höckerstedt, egendomen; men ban
sålde den 1756 till grefve S. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free