Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brömsebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afslöts freden den 13 Augusti nämda
år, hvarigenom Danmark afträdde till
Sverige Jämtland, Herjedalen, Gotland
och Ösel samt Halland på 30 år;
Sverige erhöll dessutom tullfrihet i
Öresund. Drottning Christina lät slå en
skådepenning öfver denna fred, som i
fäderneslandets härliga häfder fått namn
af Brömsebro-freden.
Bland fornlemningar och minnen,
som här ännu finnas, torde följande
böra nämnas. Brimsisten eller
Brömse-stenar hafva från urminnes tid utgjort
gränsmärke mellan Sverige och
Danmark, hvarom Rimkrönikan säger:
»Mellan Sverge och Dar.nemark thenne
XII män Sex stena the satte och stå
tber än —–-Brymsesten siätte
mellan Bleking och Möre står.» Man
har hittills antagit, att detta
gränsmärke stått på en holme i Brömsebäck;
men i sednare tiden vill man förlägga
det på andra ställen. Äldre författare
säga detta gränsmärke vara upprest på
en liteu holme, som bildas af
Brömsebäck och är förenad med landet
genom tvänne broar. Det består af 2:ne
stenar, som äro flata ofvantill och likna
en kullerstol, men ingendera större, än
att de af en stark karl kunna lyftas.
Man anser dem för säten, på hvilka
Svenska och Danska konungarne hade
sina platser vid sammanträdena.
Stenen åt Svenska sidan är jordfast, men
den andra lös. — En nyare författare
åter har följande yttrande om detta
gränsmärke: »Man har haft anledning
till tvifvel, om huruvida stenarna på
holmen vid nuvarande Brömsebro äro de
rätta Brörasestenar, som från urminnes
tid utgjort gränsmärke mellan Sverige
och Danmark, och hvilket man först
antagit. Men på bäckens södra sida och
byn Tombäcks egor, ungefär en half
mil längre upp utmed Brömsebäck,
förekommer en flat häll eller klippa, något
höjd öfver jordbrynet, hvilken allmänt
kallas Brömsehall, och på bäckens norra
sida, å Mellan Appleryds egor, midt
imellan tvänne kärr, de s. k.
Bröins-kärren, en stor jordfast, fem alnar hög,
ganska vidlyftig sten, som af folket
kallas Brömsen. Denna torde vara den
rätta Brimsisten, som i alla gamla
handlingar omtalas, och hvarom det icke
uttryckligen heter, att stenen restes till
gränsmärke, utan att endast linien gick
igenom densamma. Ännu längre upp
på Blekingska sidan och hemmanet
Björkelycke utmark förekomma 2
hällar på en höjd, om hvilka allmogen
berättar, att tvänne konungar der en
gång afslutit fred. — Allt detta
lemnas till de lärdas undersökning och
afgörande; men några anmärkningar torde
dock tillåtas oss att göra. Först och
främst bör man göra sig reda för l:o
om 1 eller 2 stenar sattes till
gränsmärken, 2:0 om de restes eller lades
och 3:0 huruvida de ofvan uppgifna
gräns-stenarne äro verkligen sådana eller
uppsatta antingen för att begagnas till
säten vid konungarnes sammanträden
eller såsom minnesmärken af sjelfva
mötena. Hvad den första frågan
vidkommer, var Brimsisten den sjette af
de sex, som blifvit utsatta vid Danska
gränsen, således blott en och icke två,
hvilket synes af Rimkrönikans
ofvannämda utsago; hvad den andra åter
beträffar, säger samma urkund, att
stenarna stodo, således voro
upprättstående, och hvad den tredje frågan
angår, äro stenarna, om de äro två och
ega stolsform, troligen konungasäten,
och, om de äro resta, minnesmärken.
Dessutom höllos konungamötena på
Bi ’ömse bro och icke vid Brimsisten,
hvarföre denna kunde stå på ett belt
annat ställe på gränsen än der
mötesplatsen var, ehuru den, af giltiga skäl,
äfven borde vara på gräns-skilnaden.
Fäster man sig vid dessa nu anförda
anmärkningar, så blifva kanske de 2
stenarna pä holmen i Brömsbäcken icke
gränsmärken, utan konungasäten, och
hällarna på Björkelycke minnesmärken;
men de öfriga tvänne stenarna på
Tombäcks och Appleryds egor kunna
möjligen vara gränsmärken; likväl är svårt
att afgöra, hvilken af dem är
Brimsisten.
Slutligen böra vi omnämna en
tilldragelse på denna ort under
Engelbrekts frihetskrig. Vid Sillebro,
sedan kallad Brömsebro vid Si lie, hade
år 1430 Blekings-allmogen församlat
sig i mängd, för att hindra Svenska
bärens framträngande under
Engelbrechts befäl. Snart insågo de likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
