Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som samraandrifves till den mängd och
med den styrka, att de låga tallarna
och buskaktiga granarna ofta ända till
topparna begrafvas under sanden.
Denna hed kallas Gångberget. Utanför i
sundet uppreser sig i halfspherisk form
klippan Jungfrun, en af sjömän lika
känd som fruktad väderleks-sierska.
Der detta sandfält slutar vid Eneruras
strand, vidtager en vanlig »allvar»,
som sträcker sig förbi Tokenäs’ hamn
till Torps sjöbodar och i vester icke i
brant vägg, utan trappvis, så att vågen
brusar långt upp öfver nedra lagret.
Att detta lager sedermera är brant
afbrutet i sjön, synes af vågens skarpa
svall emot dess sidor. Flera åsar och
upplandningspallar åtfölja stranden mot
norra udden. Vid egentliga uddens
början synas mot hafvet stora fält af
söndergrusad kalksten, hvilka Linné
kallar »Neptuni åkrar». Nordvestra
udden är låg, ringa skogbeväxt, men har
sköna, blomsterrika ängar. Östra
udden deremot, mer skogbeväxt, består,
tillika med östra stranden, af lös, lätt
sand. Mellersta landet, nu beväxt med
barrskog, torde snart dela det öfriga
Olands öde, om icke större omtanka
hos invånarne lärer dera att mer
sparsamt tillgripa den nog medtagna
skogen.» Hufvudnäringarne äro åkerbruk
och kalkbränning; binäringar fiske och
något sjöfart, mest med lastbåtar. —
Socknen innehåller 6 9’/4 oförmedlade
och 313/4 förmedlade mantal, största
delen kronoskatte. Folkmängden
uppgick 1810 till 1,218, 1840 till 1,722
och 185G till 2,140 personer.
Socknen har både fast och ambulatorisk
skola, med 1 examinerad lärare i
hvarderå. År 1856 besöktes förra skolan
af 41 gossar och 21 flickor, den
sednare af 4 5 gossar och 37 flickor;
dessutom undervisades 1 gosse i allmänt
läroverk, 91 gossar och 79 flickor i
hemmet. — Böda utgör ensamt ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen,
tillhörande Ölands Norra kontrakt af
Kalmar stift. Kyrkan, af sten, belägen
längst i norr på ön, 8 ’/2 mil nordost
från Kalmar och 5 ’/2 mil n. n. o. från
Borgholm, tillbyggdes 1802 med torn
på vestra och sakristia på östra sidan.
Öfver tornets väggar, af sten, om 30
alnars höjd, är en lanterna uppsatt af
trä. Grundvalen till tornet och
sakristian lades d. 23 Oktober 1801,
byggnaden börjades i Mars följande året
och slutades i November samma år
samt invigdes den 30 Oktober 1 803.
Af kyrkans märkligheter kunna nämnas:
här har förut hängt ett vackert, väl
arbetadt rökelsekar af malm, från
ka-tholska tiden, hvilket år 1820 blef
inlemnadt till antiqvitets-samlingen vid
Kalmar gymnasium. Af eu grafsten
med runskrift finnes endast en
ofullständig teckning, hvaraf man kan sluta,
att den haft ett kors inhugget och
runorna ristade inom cirkelrand. Man
känner här trenne grafstenar med
munkstil, af hvilka blott eu är I behåll;
denna bar följande inskrift: Hic :
sepe-litus : jacet : Petrus : filius : Sunonis :
— — — ie : Bti : Olavi : cuius : Aia :
in : Xpo : reqviescat; det är: Här
ligger begrafven Petrus Sunesson (som
dog år - - - på) Sanct Olois dag, hans
anda hvile i Christo. De 2:ne andra
grafsteuarna blefvo förstörda vid
kyrkans ombyggnad år 1802. På
kyrkogården äro flera vackra grafvar. —
Inom socknen finnas inånga
fornlemningar, hvaribland nedannämda förtjena
nämnas. Uti Iduna, sid. 350,
förekommer en förklaring öfver runstenen M
85 0 i Bautil, som mycket afviker från
äldre fornforskares gissningar. Den
angår, på sitt sätt, Öland, hvarest
minnets hjelte fallit och gifvit namn åt
Tokenäs by, i hvars -baran han med
sina vikingar landstigit. Bunskriften
är denna: tlutljr . riftt . ftiit . tljanfi .
iftir . Cøkt . hrutil]ur . fin . &al) .
»artl) . trbtn . a. <3latt . trek . artlja.
gut|jrJ det är: Butbr reste denna sten
eiter sin broder Toke. Han blef
drä-pen på Öland, en ganska god (tapper)
yngling (dräng). Att Öland
förekommer under namnet Ilat, bör icke
förefalla besynnerligt för någon runläsare,
och att n uteslutes framför t är så
allmänt, att icke exempel behöfva
antydas. Af stensättningar i socknen må
följande anmärkas. Strax vid Torps by
är en rund offerkrets och norr om
densamma tvänne stenrör; dessa ligga
på norra sidan af
Tokenäshamns-bug-ten. Höga Flisa kallas en kalkhöjd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
